Syr du i knapparna i kungens uniformer, Wiveca?

FÖRDJUPNING2005-12-20
Wiveca Holmedal, sömmerska på Kungliga Husgerådskammaren vid Stockholms slott, klipper och syr i siden och sammet. Men jobbet kräver också att hon kan borra, skruva och klättra på stegar.
Av:  Ann-Charlotte Viklund
Tror du att någon vid Nobel-prisutdelningen märkte att kronklädet vid scenen i Konserthuset var nytt?

– Knappast någon utomstående, eftersom det inte var frågan om någon ny design. Scenen i Konserthuset byggdes om redan i fjol, men då hann vi inte sy ett nytt kläde, utan fick lappa det gamla. Liknande kronkläden finns i Rikssalen på Stockholms slott och i Börshuset.

Fler intressanta jobb på gång?

– Det kommer in intressanta jobb hela tiden. Syateljén är ju en av flera ateljéer som tillhör konserveringsavdelningen på Kungliga Husgerådskammaren.

– En del av jobbet för mig och min kollega Brittmari Hansson Zeglem är att ny- och återskapa inredningar till de tio kungliga slotten – Drottningholm, Gripsholm, Haga, Kina, Rosendal, Rosersberg, Stockholm, Strömsholm, Tullgarn och Ulriksdal – varav de flesta är öppna för visning under sommaren.

Det måste bli mycket underhållsarbete. Vem sköter det?

– I vårt jobb ingår att underhålla och producera gardiner till totalt 3 000 fönster, men vi underhåller även andra textilier. Nyligen har vi sett över fyra gamla gardinkappor som tillhör Gripsholms slott. De är formskurna och handsydda i röd sammet och har nu kompletterats med frans för att se ut som de ursprungligen gjorde för 150–175 år sedan.

Tar ni också hand om kungens alla uniformer?

– Nej, det gör vi inte. Däremot reparerar vi och ändrar alla typer av hovuniformer och fäster medaljer och kraschaner. Vi ansvarar även för underhållet av Karl XIs och Karl XIIs drabantuniformer.

Det roligaste jobbet?

– Roligast är kanske att få vara med och inreda olika typer av rum i parad- och gästvåningar, men även andra typer av rum är spännande. I våras inredde vi till exempel stora sängkammaren på Tullgarns slott. Sådana jobb måste planeras i god tid, eftersom de innebär stora arbetsinsatser för de olika ateljéerna. Även kostnaderna är stora: enbart tyg kan kosta tusentals kronor per meter.

Varför sökte du jobb som sömmerska hos kungen?

– Privata omständigheter gjorde att jag ville söka mig till Stockholm. Jag arbetade då som textillärare och speciallärare och hade en sexårig textilutbildning att falla tillbaka på. Under två av dessa år gick jag på verkstadsskola – som det hette förut – för klänningssömmerskor. Den kunskapen har jag nytta av, till exempel när jag ska sy överdrag till möbler. Då arbetar jag fram mönstret direkt ”på modellen”.

Och belöningen är en säck guldpengar i månaden – eller?

– Jaa… men i mitt tycke en alltför liten sådan efter 21 år. Men jag trivs med jobbet, där jag får utlopp för min kreativitet. Dessutom arbetar jag i en mycket trivsam, nyrenoverad ateljé i en byggnad från 1600-talet.

När man arbetar med att återskapa historiska miljöer, hur inreder man sitt eget hem?

– Ganska avskalat. Jag bor modernt, men det har hänt att jag gjort någon lite mer avancerad gardinuppsättning – fast i enkla material.

ÄMNEN:

Kultur ST
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.