Gatsten i choklad till minne av 1968  

KRÖNIKA: CHEFREDAKTÖREN2008-05-13

Alexander Armiento om våldsamma och stillsamma konfrontationer, deras efterföljder - och fransk nostalgi i godisform.

En rejäl gatsten. Brunaktig och med skrovlig yta. Fast i mörk choklad, med pralinfyllning. Till det facila priset av 49 euro. Det är den exklusive chokladmakaren Patrick Roger som erbjuder detta fyrtioårsminne av kravallerna i Paris.

På hans påkostade sajt ackompagneras bilder på delikatesserna av nyhetsrapporteringen från sammandrabbningarna.

Hur smarrig chokladen än är tycker jag att det är ett ganska smaklöst sätt att göra kommers av minnet av några heta historiska dagar. Som blir möjligt eftersom 1968 är ett årtal med en närmast mytisk klang, som väcker associationer även hos oss som inte var födda då.

                                                 — •l• —

Just det ambivalenta förhållningssättet till våld – som åter kommer till uttryck när man 40 år senare avbildar ett improviserat vapen i form av en efterrätt – är något som slår mig när jag läser om upprorens år. Predikningar om fred och kärlek kunde kombineras med förespråkandet av en våldsam revolution.

Kanske är det inte så konstigt. I ett samhälle där tradition och auktoritet hade stor betydelse, mötte de unga som ropade på förändring, ökat inflytande och nya sätt att tänka ofta hårdhänt motstånd. Inte bara i diktaturer som Polen och Tjeckoslovakien, utan också i länder som Frankrike och USA.

Parisrevolten i maj 1968 var ett svar på polisens attacker mot vad som börjde som mindre protester på universiteten. Rektorer och regering valde konfrontation och resultatet blev stenkastning. Myndigheterna svarade med att deportera studentledaren Daniel Cohn-Bendit till Tyskland.

I Sverige valde överheten inte samma hårda väg. När studenter ockuperade kårhuset i protest mot regeringens utbildningspolitik kom den ansvarige ministern, Olof Palme, för att tala med dem. När studenterna gav sig ut på stan fanns visserligen hundratals polismän på plats, men ingen av parterna tog till våld.

Med en annan händelseutveckling hade kanske den revolutionära rörelsen fått större energi även här. Nu blev det inte så.

                                                 — •l• —

Trots att 1968 kan ses som början på en samhällsomvälvning var inte många revolter särskilt framgångsrika på kort sikt. Några stoppades i val – andra av brutalt våld.

På Stockholms universitets studentkår dominerade de borgerliga partierna kårpolitiken i många år efter vänsterns kårhusockupation.

I Mexiko dog upproret när militär öppnade eld mot en demonstration inför OS i Mexico City. I Prag slaktades drömmen om en socialism med mänskligt ansikte av sovjetiska stridsvagnar. USA valde Richard Nixon till president och Vietnamkriget fortsatte. Och i Frankrike utlyste president Charles de Gaulle nyval, som han vann enkelt. Sedan lät han lägga asfalt över gatstenarna i Quartier Latin.

Oavsett vad man tycker om nostalgi i godisform finns alltså goda skäl för valet av gatstenen som symbol. Och kanske faller den ofarliga hyllningen även Daniel Cohn-Bendit på läppen.

I dag är han själv en del av makten – som en av gruppledarna för de gröna i Europaparlamentet. Då kan det smaka med en bit choklad till kaffet.

Alexander Armiento är chefredaktörför ST Press.

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA