Tomas Lindbom: Frankrikes oförutsägbara presidentval

KRÖNIKA: GÄSTKRÖNIKA2017-04-19
Förr var det bara två som tävlade om den åtråvärda presidentposten i Frankrike. En socialist och en högerman. Nu är det fyra och slaget handlar inte bara om vänster mot höger. Författaren Tomas Lindbom skriver en krönika om Frankrikes oförutsägbara presidentval.

»Detta är en galen valrörelse«, säger fransmännen. De är inte särskilt ledsna över det. Mer stimulerade och förtjusta. Politik i detta land är passion. Alla har en åsikt. Även soff­liggarna är engagerade när en ny president ska väljas.

Årets valrörelse genomförs i en tid när var sjunde fransman lever under fattigdomsstrecket och när motsättningarna mellan samhällsgrupper är djupare än på länge. Kampen står mellan fyra kandidater, sedan Socialistpartiets egen kandidat tappat mark. De två främsta i presidentvalets första val­omgång 23 april möts i den avgörande valomgången två veckor senare och den valnatten vet vi vem som segrat.

Tanken är att folket 7 maj ska välja en statschef för hela folket, en samlande gestalt oavsett partipolitisk profil. Det lär dock bli svårt att uppnå, oavsett vem som väljs.

De fyra ledande kandidaterna närmar sig varandra i opinionsmätningarna och delar på folkets gunst i fyra delar.

Marine Le Pen attraherar den fjärdedel som skyller samhällsproblemen på invandrare och det internationella kapitalet och vill stänga gränserna för varor, tjänster och människor.

Nästa fjärdedel tror på en socialism som inte haft makten i Frankrike sedan François Mitterrand valdes till president 1981. Jean-Luc Mélenchon heter deras kandidat och han föreslår bland annat att staten som redan lånat nästan hundra procent av BNP ska ta gigantiska lån för att stärka välfärden och skapa jobb i den offentliga sektorn.

Ungefär lika många sympatiserar med en högerpolitik som är nationell, bekämpar samkönade äktenskap och vill skära ned i den offentliga sektorn med minst en halv miljon tjänster. Denna grupp har ingen annan kandidat att tillgå än François Fillon, som hänger löst rent rättsligt. Ett åtal väntar på honom. Han är anklagad för att ha arvoderat hustrun med skattemedel för omfattande och mångåriga arbetsuppgifter i parlamentet som det finns välgrundade misstankar om att hon aldrig utfört.

Den sista fjärdedelen av väljarkåren sätter sitt hopp till Emmanuel Macron. Han omfamnas främst av en ny medel­klass i städerna. Han är mest öppen för ett mångkulturellt samhälle och liberal på ett sätt som traditionellt inte uppskattats i Frankrike.

Förr var det alltid bara två som tävlade om den åtråvärda presidentposten i Frankrike. En socialist och en högerman. Nu är de fyra och slaget handlar inte längre bara om vänster mot höger. Lika mycket rör det sig om motsättningar mellan öppenhet och mångfald å ena sidan och nationalism och auktoritära idéer å den andra. Det gör egentligen valrörelsen mer oförutsägbar än någonsin tidigare. Hur reagerar de tre fjärdedelar av väljarkåren som vaknar upp 8 maj och inte alls är överens med den nya presidentens verklighetsbild och program?

Om Marine Le Pen vinner? Demonst­ra­tioner och uppror? Det riktigt galna kan vi få uppleva tiden efter valet.


Tomas Lindbom är författare, aktuell med boken »slaget om Frankrike«.

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.