»Golden Delicious, Jona Gold, Granny Smith, släng er i väggen.« Med de orden hyllar Petter Berndalen på bloggen Husfadern smaken på de röda äpplen han plockade i oktober och åt upp i maj i år. Foto: Petter Berndalen, husfadern.com
»Golden Delicious, Jona Gold, Granny Smith, släng er i väggen.« Med de orden hyllar Petter Berndalen på bloggen Husfadern smaken på de röda äpplen han plockade i oktober och åt upp i maj i år. Foto: Petter Berndalen, husfadern.com

Budskap: enklare livsstil

KULTUR: HÅLLBARHET2013-06-18

Petter Berndalen köper precis allt direkt från producenten. Maria Österåker strävar efter att bli självförsörjande med sin stora familj. Fredrik Wass gör sig av med 100 saker på ett år, och hans projekt sprider sig. Fri­villig enkelhet som livsstil lockar allt fler.

Av:  Alexandra Sundqvist

Flera undersökningar visar att svenskar vill göra mer för miljön. Men hur många är egentligen beredda att välja bort köttet på tallriken, semestern, bilen, de nya möblerna...?

En av de som har lagt om sin livsstil är Petter Berndalen, som driver projektet och bloggen Husfadern.

Till hösten är det två år sedan han senast satte foten i en livsmedelsaffär.

I stället köper han ekologiska och närproducerade råvaror direkt från bönderna.

Petter Berndalen är till vardags yrkes­musiker och bor i Stockholmsförorten Hammarbyhöjden. Han fick en aha-upplevelse när han läste om klimatet, industriell djurhållning och svensk jordbrukspolitik.

– Jag läste ett temanummer av magasinet Filter som handlade om mat och matindustrin; om hur vi tömmer haven på fisk, om vilka tillsatser som finns i maten och om hur den industriella djurhållningen påverkar djuren. Det storskaliga systemet är inte hållbart.

Petter Berndalen fortsätter:

– En bonde får bara en bråkdel av det du betalar för mjölken i affären. Jag tycker att det är helt fel, säger han medan han dukar fram hemmagjord blåbärspaj och en kanna mjölk på vardagsrumsbordet i sin funkislägenhet.

Mjölken har han cyklat fyra mil för att få tag i.

– I stället för att ta tunnelbanetåget till gymmet, träna en timme och ta tåget tillbaka så cyklar jag och köper mjölk en gång i veckan. Jag gör det till ett träningspass. Det är dessutom ett miljövänligt sådant, säger han.

Kött köper Petter Berndalen på hösten, precis efter slakten. Källaren är full med lök, kål, äpplen. Naken­havre, som han köper i stora säckar, fungerar som protein­källa.

Han medger att det var svårt i början, men att han har lärt sig mycket under tiden. Byggt upp ett kontaktnät bland producenterna, insett att man kommer långt med planering och framförhållning.

Och han har fått efterföljare runt om i landet. I dagsläget har bloggen uppemot 25 000 besökare i månaden.

– Det känns jättekul när jag lyckas inspirera andra.

Även Maria Österåker, som har skrivit boken Lev mer på mindre, har lagt om sitt liv. Tillsammans med sin familj strävar hon efter självhushållning, och har såväl ekonomiska som ekologiska incita­ment.

– Jag vill slå hål på myten om att självhushållning skulle vara extremt. Man behöver inte ändra sitt liv radikalt, torka sig med mossa när man går på toaletten eller klä sig i långa kjolar. Man kan börja i det lilla. Vi började med att baka vårt eget bröd. Sedan gjorde vi vår egen sylt och saft och odlade våra egna tomater, säger hon och tillägger:

– Innan var vi en riktig njutnings­familj. En barnfamilj som levde på halvfabrikat.

Familjen har ägnat sig åt självhushållning i fyra år. Första året prövade de en sommarmånad, men efter hand har de fått blodad tand. Nu konserverar de råvaror, så att de räcker även under resten av året. Köttet kommer från den egna gården.

Maria Österåkers senaste projekt är att göra egna hygienartiklar, exempelvis schampo och duschkräm.

– Det är mycket lättare än vad man tror. Det finns så otroligt mycket informa­tion på nätet. Vill man exempelvis veta hur man konserverar rödbetor så finns en pedagogisk instruktionsvideo bara ett par klick bort på Youtube, säger hon.

Ett annat projekt som vill mana till eftertanke i överflödssamhället är Crop100. Reglerna är enkla: Hundra saker ska bort inom ett år. Med Crop100 vill initiativtagarna Fredrik Wass och Michael Kazarnowicz få människor att minska röran i livet och väcka tankar kring hållbar konsumtion.

Projektet, där alla som vill får vara med, dokumenteras i sociala medier.

– Det finns en psykologisk aspekt i Crop100. Alla saker vi konsumerar tynger ned oss psykiskt och fysiskt. Som människa är jag inte de saker jag äger, säger Fredrik Wass, och betonar att de i första hand vill att människor ska skänka eller sälja sådant som har ett andrahandsvärde.

Men de kräver inget köpstopp.

– Däremot manar vi till eftertanke och hållbar konsumtion. Att välja kvalitet i stället för att välja det billigaste alternativet. Varför köpa en tröja som du vet inte kommer att hålla? säger Fredrik Wass.

Även Petter Berndalen efterlyser mer eftertanke, där vi sitter med blåbärspajen, gjord på nakenhavre och honung, framför oss.

– Ofta pratar man om den »mest miljövänliga bilen«, men man pratar sällan om att det mest miljövänliga är att inte ha någon bil alls, säger han. 

Tre som tipsar om alternativ

  • Husfadern: Petter Berndalen bloggar om sina utmaningar på sidan www.hus­fadern.com. Hans bästa tips: Googla »bondgård« och namnet på orten där du bor, och börja med att handla en råvara direkt från en gård och se hur lätt och härligt det är.
  • Crop100: Fredrik Wass och Michael Kazarnowicz projekt, som går ut på att göra sig av med 100 saker på ett år, dokumenteras bland annat på Twitter under hashtaggen #crop100.
  • Lev mer på mindre: Maria Österåker delar med sig av sina tips om självhushållning på www.levmerpamindre.blogspot.com.

ÄMNEN:

Kultur
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA