Gummiansiktet är tillbaka

KULTUR: FILM2018-10-09
Mörkret sänker sig, vi stretar i motvind, vadar i den bruna geggan från alla oplockade äpplen. Winter is coming! – som de ständigt hotar med i Game of Thrones. På bioduken och tv-skärmen ljusnar det dock.
Av:  Fredrik Sahlin
  • Kidding är en svart skimrande diamant av hårt ihoppressad humor där vi ser komikern Jim Carrey i hans första stora roll på länge. Gummiansiktet Carrey spelar en ikonisk barnprogramledare (tänk Magnus Härenstam möter Gullan Bornemark) som tampas med ett sprucket äktenskap och sin ene sons död. Frispråkig, mörkögd, smart, gullig och väldigt… eljest. Skapad av franske Michel Gondry som också regisserade Carrey i fina Eternal Sunshine of the Spotless Mind. (TV-serie HBO)
  • Goliat. Svensk realism från regissören Peter Grönlund som slog igenom stort med suveräna knarklangardramat Tjuvheder. Den här berättelsen som går i hårdför brittisk stil är nästan lika bra, handlar om en ung kille, i en dysfunktionell kriminell familj, som förtvivlat försöker komma ur dess destruktiva cirklar. Det sociala arvet vilar tungt över honom. Fullständig närvaro hos alla inblandade aktörer, de flesta amatörer. (Bio 5/10)
  • Juliet Naked. En romantisk komedi efter popnörden Nick Hornbys (Fever Pitch, High Fidelty) roman om brittiska Annie som lever med en man som ägnar all sin tid åt att driva en fanklubb som hyllar en gammal amerikansk singer songwriter. När Annie av en händelse träffar sin mans idol rubbas alla ingångna cirklar. Småcharmigt med vitsigt mysmanus och musik av Nathan Larson. (Bio 12/10)
  • Girls of the Sun. Något så ovanligt som en krigsfilm med kvinnor i huvudrollerna. En verklighetsbaserad historia om ett gäng kurdiska kvinnor som genomlider ett helvete som fångar hos IS, men sedan lyckas fly och bildar en milis som tar upp kampen mot terroristerna. Oerhört spännande, med bara några få onödigt sentimentala ögonblick, regisserad av franska Eva Husson. Svenska Evin Ahmad är med på ett hörn. (Bio 12/10)
  • First Man. Mannen bakom Oscar-magneter som imponerande Whiplash och La La Land tar sig här an den första månlandningen och dess frontfigur Neil Armstrong – och gör det med överraskande stelbenthet. Sentimentalt, konventionellt och bitvis gruvligt trist. Årets besvikelse. (Bio 12/10)


Fredrik Sahlin är filmrecensent och journalist.

ÄMNEN:

Film
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.