Nu ställs mössens hus ut på museum
Under åtta års tid dök det upp fantasieggande miniatyrhus för möss, först i Sverige, sedan utomlands. Nu har konstnärerna bakom Anonymouse trätt fram och i sommar visas flera av husen i en utställning.
I december 2016 stod det plötsligt utplacerat i en källarfönsternisch på Bergsgatan i Malmö – ett litet hus där möss skulle kunna äta middag på bistron Il Topolino eller handla något i nötbutiken Noix de Vie. Som plockat ur en charmig sagovärld dök huset upp i den gråa decembervardagen och fick såväl äldre som barn att samlas runt det.
Sedan har mushusen fortsatt att ställas ut under årets mörkaste månader, alltid nattetid, inte bara i svenska städer utan även i Storbritannien, Frankrike, Kanada och USA. Anonymouse har skapat alltifrån en detektivbyrå i Malmö, där allmänheten fick vara med och lösa gåtan, till ett slott som fortfarande står kvar på en klippa på Isle of Man.
I februari i år röjde konstnärerna till slut sin identitet – de heter Elin Westerholm och Lupus Nensén. De berättade att de båda kände att de efter runt fyrtio mushus nått vägs ände och inte kunde utveckla sitt koncept ytterligare. Över tvåhundra artiklar har hunnit skrivas om deras verk, världen över:
– Från Västerbottens-Kuriren till Cameroon Times, från Tahiti till Japan, sammanfattar Lupus Nensén den mediehajp som uppstod.
Det hela startade med att de ville göra något som kunde glädja barn, något som glimmar till i mörkret, sprider magi. Att de varit anonyma har nog bidragit till den stora uppmärksamhet som deras verk har fått, tror de.
– Vi ville att barnen skulle få fantisera om att det faktiskt var möss som byggt husen, och om det funnits en avsändare skulle det ha förstört illusionen, förklarar han.
Elin Westerholm beskriver det som att de båda har haft samma besatthet ”av de här parallella världarna”, där det vardagliga möter en sagoaktig miniatyrvärld, och där djur beter sig som människor. Lupus Nensén refererar till berättelser som Nils Karlsson Pyssling, Kalle Stropp och Grodan Boll, till Elsa Beskows och Beatrix Potters böcker och Disneys filmer.
Skissernas museum, som organisatoriskt tillhör Lunds universitet, är inriktat på att visa offentlig konst och skildra de konstnärliga processer som ligger bakom de olika verken. Emil Nilsson, intendent på museet och ansvarig för utställningen Anonymouse, som visas under sommaren, beskriver konstnärsduons metod som ”gerillaoperationer”. Gatukonst, när konstnärer på eget bevåg sprider sina verk i stadsmiljöer, uppstod på 1970-talet och har sitt ursprung i graffitin. Det är en illegal handling, det gäller även mushusen.
– Men det här är så harmlöst, det är inga aktiviteter som på något sätt har förstört den offentliga miljön, säger Emil Nilsson.
Efter en guidning av museet, där det hänger verk från golv till tak, som i gamla konstnärsateljéer, öppnar Emil Nilsson dörren till ett av magasinen och visar de sex mushus som ska ställas ut: tre av dem har varit utplacerade i Lund och tre i Malmö. De kommer att visas på oväntade ställen i museet – att få till ett överraskningsmoment har varit viktigt. I utställningen kommer publiken också att kunna följa arbetsprocesserna bakom flera av husen, allt presenterat som en polisutredning av de ”brott” som här begåtts.
Emil Nilsson pekar förtjust på en sardinburk placerad i ett av husen, som han tror ska föreställa en säng:
– I den verklighet vi lever i nu, med tanke på klimatet, så är återbruk bland det finaste man kan göra. Men det passar också väldigt bra här eftersom konstnärerna även återanvänder element ur kända sagovärldar.
Genom att använda kasserat material har mushusen också fått en koppling till vår värld, vår vardag, menar Elin Westerholm.
– Apoteket Cikadan, som ingår i utställningen, är inspirerat av det gamla K-märkta apoteket Svanen i Lund, som var nedläggningshotat men nu har räddats, berättar hon.
Ett annat hus, skivbutiken Ricotta Records, är typisk för det ordvitsande som dessa verk kännetecknas av. Konstnärsduon utlyste en tävling för att utveckla butikens utbud och fick in mängder av förslag. Där finns nu till exempel album av ”Råtta Engberg”, ”Nicki Fromaj” och ”Brieanna”. Men i utställningen ryms inte enbart humor och lekfullhet. Huset Tass i Tass, ett härbärge, lyfter till exempel fram en social aspekt, påpekar Emil Nilsson.
Elin Westerholm och Lupus Nensén anser att ett gatukonstverk tillhör oss alla, så fort det har kommit på plats. Det är också så som Malmöborna uppenbarligen har känt – de har varit väldigt pigga på att interagera med mushusen:
– Någon bakade till exempel pyttesmå lussekatter till ett hus, det har skapats affischer i miniformat och ett av husen fick en rullstolsanpassad ramp ditsatt. Jag tror att våra verk helt enkelt inbjuder till lek, säger Elin Westerholm.
De menar båda att många människor har ett grundläggande behov av att få uttrycka sig kreativt. När det görs kulturpolitiska nedskärningar minskar möjligheterna till det, vilket Lupus Nensén menar är ”otroligt tragiskt”. Han berättar att det under åren med Anonymouse växte fram en idé hos honom ”om den rebelliska handlingen att ta tillbaka det offentliga rummet”.
– I dag är vi så vana vid att se billboards och reklamaffischer överallt, på så vis är varje individuell handling som vill förändra det offentliga rummet en trotsig handling. Jag är av åsikten att staden tillhör dem som bor där, inte företagen, så jag skulle så klart gärna se att fler gör som vi.
Mushusen visas på utställning i sommar
Elin Westerholm och Lupus Nensén är konstnärer och arbetar med film- och tv-produktioner, Elin Westerholm som scenograf, Lupus Nensén som designer. Deras utställning Anonymouse visas 27 juni–24 augusti på Skissernas Museum i Lund.
