För att minska sjukfrånvaron krävs resurser

LEDARE2017-05-30
Sjukfrånvaron i staten fortsätter att öka. För att bryta den negativa utvecklingen krävs åtgärder på bred front – och ökade resurser.

Sjukfrånvaron på de statliga myndigheterna har ökat stadigt de senaste åren, visar den årliga statistiken från Statskontoret. Denna oroande utveckling har pågått under hela 2010-talet.

Trenden har varit densamma på arbetsmarknaden som helhet. Kanske går det emellertid nu att skönja en ljuspunkt – Försäkringskassans statistik visar att det så kallade sjuk­penningtalet faktiskt börjat sjunka svagt under 2017.

Det går dock inte att vara säker på att en vändning därmed också är på väg på de många myndigheter där hårt pressade medarbetare försöker hantera nya arbetsuppgifter och minskande resurser. Arbetssituationen har mycket stor betydelse för människors hälsa, och i statistiken går det att se att sjuk­frånvaron är särskilt stor på flera myndigheter där de anställdas situation är extra utsatt.

Arbetsförmedlingen är ett exempel på en arbetsplats där sjukfrånvaron stigit kraftigt under de senaste fem åren, och ST-företrädare har i Publikt vittnat om att arbetsbelastningen leder till att människor blir sjuka. Även om anslagen till Arbetsförmedlingen ökat är frågan om det kommer att räcka i ett läge där kraven på myndigheten hela tiden blir större. Situationen är likartad på åtskilliga andra statliga arbets­platser.

Parterna på arbetsmarknaden har till regeringen förbundit sig att jobba för att minska ohälsan. På det statliga området har ST till­sammans med andra fack förhandlat med Arbets­givarverket om hur det ska gå till. Den partsgemensamma avsiktsförklaringen lyfter fram flera åtgärder – såsom ett fortsatt arbete med arbetsmiljö­utbildningar och en ambition att öka kunskaperna på området, bland annat genom att identifiera riskfaktorer och hitta åtgärder som kan motverka ohälsa och sjukskrivning. Parterna slår också fast att Arbets­miljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö ska tillämpas.

Inte minst det sistnämnda är viktigt. Reglerna, som trädde i kraft för ett drygt år sedan, kan användas av både arbetsgivare och fack som utgångspunkt för ett arbete med att förebygga stressrelaterad ohälsa. Eftersom statsanställda kvinnor har mer än dubbelt så hög sjukfrånvaro som sina manliga kolleger behöver parterna i detta arbete särskilt uppmärksamma kvinnors arbetsvillkor.

Det är dock tveksamt om parternas åtgärdspaket räcker för att minska sjukskrivningarna inom den statliga sektorn. Regering och riksdag måste tillföra resurser som gör det möjligt för myndigheterna att klara av sina uppdrag utan att slita ut sina medarbetare. Det är också angeläget att hitta sätt att underlätta de anställdas arbete.

Det kommer att krävas ett brett och ambitiöst arbete för att på allvar kunna minska ohälsan i arbetslivet, såväl på de statliga myndigheterna som på andra arbetsplatser. Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar, och facket har en viktig roll som pådrivare. I de statliga verksamheterna krävs dessutom att beslutsfattarna förmår att bättre balansera krav och resurser.


Alexander Armiento, chefredaktör

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.