Låt oss slippa se historien upprepa sig

LEDARE2013-10-01
Polisens registrering av romer har skadat förtroendet för myndigheterna. Nu krävs en granskning av vad som skett – och ett intensifierat arbete med kultur och värdegrund inom Polisen.

Flera tusen människor av romskt ursprung, varav många är barn, finns i ett register hos Skånepolisen. Det var många som förvånades och förskräcktes över Niklas Orrenius avslöjande i Dagens Nyheter.

Alla detaljer om hur det gått till när det uppmärksammade registret skapades, vad det använts till och vilka som varit i kontakt med det har inte blivit kända för allmänheten. Men utifrån de uppgifter som kommit fram går det inte att dra någon annan slutsats än att en mängd människor i flera år funnits med i ett polisregister enbart på grund av sin etniska tillhörighet. Det kan, som justitieminister Beatrice Ask konstaterat, vara ett brott mot de regler som styr polisarbetet – men framförallt är det en diskriminering på rasistisk grund, som dessutom drabbar en historiskt särskilt utsatt grupp.

Rikspolischef Bengt Svenson reagerade snabbt och kallade registret oacceptabelt. Flera olika aktörer kommer nu att granska och utreda registreringen. Förhoppningsvis leder det till att ansvar utkrävs och att regler och rutiner stramas upp.

Men stor skada är redan skedd. Det som berättats har fått många att tappa förtroendet för såväl Polisen som myndigheter i allmänhet. Det kan skapa svårigheter för såväl enskilda statsanställda i deras arbete som för det offentliga i stort. En öppen och omsorgsfull fortsatt hantering kan i bästa fall lindra följderna. 

Det är anmärkningsvärt att få verkar ha ifrågasatt de metoder som nu orsakat så mycket kritik och ilska. Det väcker frågor om kulturen inom polisorganisationen. En kultur som många har ett ansvar för. Även den högsta ledningen behöver reflektera över sin roll och sina insatser.

Det inträffade måste tolkas som ett underbetyg för det värdegrundsarbete som myndigheten ägnat mycket tid åt. Om värdegrunden för blivande poliser har blivit »en symbol för en kultur med ytliga strategier och politisk korrekt retorik«, som forskaren Malin Wieslander uttrycker det i Dagens Nyheter, är lösningen dock inte att ge upp arbetet – utan att söka nya och mer effektiva strategier. 

Att varningsklockorna inte ringt tidigare kan också bero på att de som haft synpunkter på hanteringen inte har vågat protestera eller slå larm till medierna. Offentliga verksamheter som är beroende av medborgarnas förtroende måste se kritiska medarbetare som en resurs, inte som ett problem. Inom polis­väsendet, liksom på andra myndigheter, krävs ett ständigt arbete för att alla medarbetare ska vara trygga med att säga sin mening.

Avslöjandet visar också hur viktigt det är att myndighetsanställdas rätt att informera medier, meddelarfriheten, även omfattar uppgifter som kan betraktas som känsliga – exempelvis polisiära arbetsmetoder.

Många frågor kvarstår, men en sak är klar. Registreringen av romer kommer att ge eko i samhällsdebatten under lång tid framöver. Förhoppningsvis kan det leda till värdefulla lärdomar både för Polisen och för samhället i stort. 

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.