Alexander Armiento, chefredaktör för Publikt.
Alexander Armiento, chefredaktör för Publikt.

Regeringen måste ställa högre krav på myndigheterna

LEDARE2021-10-05

Att myndigheterna trotsar lagens krav på att göra årliga lönekartläggningar är inte acceptabelt, skriver Publikts chefredaktör Alexander Armiento.

Låt oss ge Karolinska ­institutet och Luleå tekniska universitet en applåd. De är nämligen de enda av landets trettio största statliga myndigheter som sedan 2017 varje år klarat att fullt ut leva upp till lagens krav på lönekartläggningar.

Nej, det är naturligtvis inte rimligt att stora myndigheter ska få beröm för att de inte bryter mot några regler. ”Det är självklart att statliga myndigheter ska följa lagen, det borde inte vara någon diskussion över huvud taget”, som jämställdhets­minister Märta Stenevi uttrycker saken. Men det är nog dags att statsrådet inser att det krävs tuffare tag än vad regeringen hittills använt sig av.

När Publikt i år för tredje gången granskar myndigheternas arbete med lönekartläggningar står det nämligen klart att respekten för regelverket tycks vara mycket liten. 2020 slogs ett dystert rekord – bara åtta av de trettio största myndig­het­erna blev klara med sina lönekart­lägg­ningar i tid, färre än de tre föregående åren. Elva var fortfarande inte klara med 2020 års arbete när Publikt ställde frågan i augusti i år. Liksom tidigare år finns det också flera myndigheter som helt struntat i att göra någon lönekartläggning.

Som den nytillträdde diskrimineringsombudsmannen Lars Arrhenius slår fast medger lagen inga undantag. Sedan 2017 måste alla arbetsgivare med tio eller fler anställda varje år, före årets slut, ha gjort en skriftligt dokumenterad lönekartläggning. Den ska innehålla en analys av om det finns löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete, och om de skillnaderna har ett samband med kön.

Det kan vara ett stort och tidskrävande arbete. Men både Diskriminerings­ombuds­mannen och regeringen har understrukit att lönekartläggningar är ett effektivt och viktigt verktyg i kampen för ökad jämställdhet på arbetsmarknaden. Därför förväntas alla landets arbetsgivare – från det lilla verkstadsföretaget till jättar som Ericsson – göra denna läxa.

En läxa som myndighetscheferna på flera av landets största och viktigaste myndigheter alltså struntar i – år efter år. Det får regeringen att tappa trovärdighet i jämställdhetsarbetet. Och myndigheterna att framstå som oengagerade.

”Styrningen och kontrollen av myndig­heterna har uppenbarligen brustit på denna punkt. Nu krävs tydliga signaler till myndighetsledningarna”, skrev jag när Publikt publicerade sin första ­granskning för två år sedan. Tyvärr tycks några sådana signaler ännu inte ha gått fram. Det är tydligt att Märta Stenevi och hennes ­regeringskolleger måste skruva upp ­volymen.

Alexander Armiento, chefredaktör.

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

DU KANSKE OCKSÅ ÄR INTRESSERAD AV

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.