”Jag tycker att det är väldigt allvarligt”, säger jämställdhets­minister Märta Stene­vi, MP, när hon får del av upp­gifterna i Publikts granskning.
Bild: Fredrik Hjerling
”Jag tycker att det är väldigt allvarligt”, säger jämställdhets­minister Märta Stene­vi, MP, när hon får del av upp­gifterna i Publikts granskning.

Myndigheter fortsätter att bryta mot lagen

LÖNEKARTLÄGGNING2021-10-05
Arbetsgivare ska göra en lönekartläggning varje år, utan ­undantag. Men de flesta av landets trettio största myndigheter bryter mot lagen. ”Utifrån min roll förväntar jag mig tveklöst att statliga myndigheter följer lagkraven”, säger ­jämställdhetsminister Märta Stenevi, MP.

En tabell över hur de granskade myndigheterna levt upp till lagens krav på lönekartläggningar finns i slutet av artikeln.

Publikt har för tredje året i rad granskat hur Sveriges trettio största statliga myndigheter jobbar med de lönekartläggningar som alla arbetsgivare är skyldiga att göra. Syftet med kartläggningarna är att motverka osakliga löneskillnader mellan könen.

Lönekartläggningarna ska sedan 2017 göras varje år och vara färdiga innan kalenderårets slut. Men under 2020 blev bara nio av de trettio myndigheterna klara i tid. En av dessa, Umeå universitet, uteslöt flera personalgrupper och lever därför inte upp till kraven.

Sju myndigheter har genomfört kartläggningar av 2020 års löner, men blivit färdiga först efter årsskiftet och därmed inte klarat lagens tidsramar.

Fjorton myndigheter saknade lönekartläggning för 2020, när Publikt i augusti ställde frågan. Av dem uppgav elva att de fortfarande arbetade med fjolårets kartläggning och tre att de helt avstått från att göra någon.

I december 2020 tillträdde Lars ­Arrhenius som ny diskrimineringsombudsman, DO. Han är inte nöjd med resultatet i Publikts kartläggning.

– Mot bakgrund av att ni kollat upp myndigheterna för tredje året i rad är siffrorna förvånande och faktiskt upprörande, säger han till Publikt.

Han framhåller att bestämmelserna i diskrimineringslagen är tydliga och ställer krav på att lönekartläggningar ska göras varje år.

– Alternativet att bara välja bort att göra lönekartläggningar finns inte. Alla arbetsgivare är skyldiga att göra sådana, men jag tycker att myndigheterna har ett särskilt ansvar för att leva upp till lagkraven.

Lars Arrhenius.
Bild: Tomas Gunnarsson
Lars Arrhenius.

En av de myndigheter som inte gjort någon kartläggning för 2020 är Försvarets materielverk, FMV. Där är den senaste lönekartläggningen från 2017.

Myndighetens HR-strateg Inga-Britt Valfridsson säger till Publikt att det pågår en lönekartläggning för innevarande år, ­men att det inte funnits systemstöd för att genomföra någon kartläggning tidigare.

– Det har varit en lång resa. Vi använder oss av metodstödet Besta-vägen, som är framtaget av de centrala parterna i staten. I en stor myndighet behövs ett kompletterande verktyg för löneanalys och på grund av de höga säkerhetskraven vi har på myndigheten har det tagit tid att hitta en lösning.

Besta är en klassificering av tjänster utifrån arbetsuppgifternas innehåll och svårighetsgrad som används inom staten.

Även Kriminalvården saknar löne­kartläggning för 2020. Lena Månsson, sektionschef på myndighetens HR-avdelning, säger att det inte skedde någon lönerevision och därmed inte några lönejusteringar 2020. Hon menar att det inte heller finns någon risk att ingångslönerna för de nya medarbetare som anställts sedan den föregående lönekartläggningen har skapat en löneskillnad mellan män och kvinnor.

– Vi har kommit överens med facket om att göra lönekartläggningen för 2021, säger hon.

Den tredje myndigheten som inte gjort någon lönekartläggning för 2020 är Jordbruksverket. HR-chefen Anna Coreback säger att man inte hann, på grund av att medarbetare blev sjuka.

– Jag stämde av med ledningen och vi blev överens om att vi inte löser det till årsskiftet. Men vi gjorde fördjupade löne­analyser i samband med lönerevisionen, bland annat utifrån kön, förklarar hon.

Umeå universitet har gjort en lönekartläggning som bara omfattar delar av personalen. Susanne Sundqvist, HR-strateg på universitetet, förklarar det med att det uppstod en lucka i bemanningen.

– De som arbetat med lönebildning slutade och de som kom in var helt nya. För att komma i gång valde vi därför att bara göra en lönekartläggning för lärare och it-personal, säger hon.

Enligt Susanne Sundqvist planerar Umeå universitet att göra en lönekartläggning av övrig teknisk och administrativ personal under 2021 och en fullständig kartläggning av alla personalgrupper 2022.

Bland de myndigheter som inte färdig­ställt förra årets lönekartläggning i tid anger några som skäl att pandemin för­senat lönerevisionen. Andra myndigheter har förklarat förseningen med att det varit nödvändigt att göra om klassificeringen av tjänster i Besta-systemet.

Men vare sig sjukdom, försenade eller uteblivna lönerevisioner, avsaknad av system­stöd eller felaktiga befattnings­beskrivningar är godtagbara skäl för arbetsgivare att skjuta upp arbetet med lönekartläggningar eller på annat sätt strunta i regelverkets krav, understryker diskrimineringsombudsmannen Lars Arrhenius.

– Jag är jurist och det låter kanske kantigt, men en lönekartläggning ska ske under året varje år. Den ska dokumenteras och det ska vara möjligt att följa utvecklingen, säger han.

Lars Arrhenius påpekar att han fortfarande är relativt ny som ombudsman, men hans mål är att det ska bli tydligt att DO är till för dem som utsätts för diskriminering.

– Min ambition är att utreda och driva fler individärenden till domstol. Jag vill också använda mig av möjligheten att låta Nämnden mot diskriminering pröva ärenden.

Nämnden mot diskriminering – en statlig myndighet som prövar förelägganden om viten vid brott mot diskrimineringslagen – har inte fått in något ärende om lönekartläggning sedan 2015.

– Jag är förvånad över att varken DO eller facken använder sig av den möjligheten. Jag tycker att vi ska använda oss av hela verktygslådan, säger Lars Arrhenius.

­Diskrimineringslagen kräver årliga ­lönekartläggningar

  • Enligt diskrimineringslagen ska alla arbetsgivare göra lönekartläggningar varje år. Arbetet ska ske i samverkan mellan parterna.
  • Syftet är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor.
  • Lönekartläggningen ska inkludera en analys av om det finns skillnader vad gäller lön och andra anställnings­villkor mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete, och om de har ett samband med kön.
  • Arbetsgivare med tio eller fler anställda ska dokumentera lönekartläggningen skriftligt.

STs ordförande Britta Lejon anser att Nämnden mot diskrimin­ering behöver skarpare verktyg, exempelvis att kunna ange bestämda tidsgränser för när en beslutad åtgärd måste vara genomförd.

Hon har följt Publikts granskningar av myndigheternas lönekartläggningar och konstaterar att läget knappast har förbättrats jämfört med tidigare år.

– Jag blir bedrövad när jag ser det här. Vi behöver förändringar av regelverket som gör att de fackliga parterna kan driva frågan på annat sätt än i dag, säger hon.

I den nuvarande lagen ställs krav på samverkan med facken, men Britta Lejon vill att det även ska införas en förhandlingsskyldighet och därmed en möjlighet för facken att utkräva skadestånd av arbetsgivare som inte sköter sig.

Britta Lejon är också självkritisk. Facket bör nog göra mer än i dag, tycker hon.

– Även om regelverket inte ger oss några större möjligheter att agera behöver vi bli bättre på att driva frågan. Vi kan inte ge oss, utan måste steppa upp vårt arbete, säger hon.

Jämställdhetsminister Märta Stenevi, MP, reagerar kraftigt när hon får del av uppgifterna i Publikts granskning.

– Jag tycker att det är väldigt allvarligt. Årliga lönekartläggningar är ett krav i ­diskrimineringslagen och jag förväntar mig att alla statliga myndigheter följer lagen, säger hon.

Märta Stenevi säger sig känna till att det finns brister i arbetsgivarnas efter­levnad av diskrimineringslagen och hänvisar till en utredning som bland annat föreslår att DO får rätt att meddela föreskrifter om hur arbetet med aktiva åtgärder ska gå till.

Vad kan regeringen göra för att förmå myndigheterna att genomföra årliga lönekartläggningar?

– Det är Diskrimineringsombuds­mannen som har ansvar för tillsynen. Utifrån min roll förväntar jag mig tveklöst att statliga myndigheter följer lagkraven, svarar Märta Stenevi.

Men med tanke på resultatet av granskningarna – bör frågan tas upp i de årliga myndighetsdialoger som departementen har med myndighetscheferna?

– Jag ser absolut att det kan finnas ett behov av att lyfta detta och är beredd att överväga om vi ska göra på det sättet. Men det är fortfarande anmärkningsvärt att det ska behövas.

Kan kravet på lönekartläggningar tas med i de regleringsbrev som myndigheterna får av regeringen varje år?

– Att behöva skriva i något brev att myndigheterna ska följa lagen blir ju absurt. Det är självklart att statliga myndigheter ska följa lagen, det borde inte vara någon diskussion över huvud taget.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Inlagt av Mats-Åke Lundkvist (ej verifierad) tors, 10/07/2021 - 19:00
Det är väl värt att kommentera att DO i princip helt saknar resurser för att följa upp lönekartläggningarna. De kan välja att begära in kartläggningar från en sektor ett enskilt år, men inte från alla arbetsgivare (ens inom staten) och definitivt inte årligen. Jämför med om Skatteverket bara hade 70 handläggare som skulle göra stickprov bland alla deklarationer som lämnas in varje år. Nämnden mot diskriminering har prövat två (2) lönekartläggningar sedan nämnden skapades för mer än ett decennium sedan, Försvarsmakten fälldes och Holmen AB friades. DO och vi i facken försöker i stort sett inte pröva lönekartläggningarna alls. Och eftersom risken för att sanktioneras (Försvarsmakenten fick böta c:a 2 miljoner) är så försvinnande liten finns inga incitament att göra goda lönekartläggningar om inte den enskilde arbetsgivaren ser det värde de faktiskt kan tillföra.

Om inte DO kraftigt byggs ut (och det kommer ju inte att ske) så måste någon annan få musklerna att genomdriva lagen. Och lagen är inte till för sin egen skulle utan för att vi ska få sakliga löner som inte bygger på diskriminering!
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.