Bild: Erik Ignerus, SiS

Myndigheten har brutit mot lagen tre år i rad

JÄMSTÄLLDHET2020-09-02
Flera stora statliga arbetsgivare följer inte diskrimineringslagens krav. Fem av landets trettio största myndigheter saknar helt lönekartläggning för 2019. Statens institutionsstyrelse, SiS, är en av dem. ”Vi har tyvärr prioriterat ned lönekartläggningarna bland alla måsten”, säger HR-direktören Katarina Tillgren.

En tabell över hur de granskade myndigheterna levt upp till lagens krav på lönekartläggningar finns i slutet av artikeln.

Lagen kräver att arbetsgivare varje år ska göra en lönekartläggning i syfte att upptäcka osakliga löneskillnader som har samband med kön. Men på Statens institutionsstyrelse, SiS, saknas det helt lönekartläggningar för de senaste tre åren. Det innebär att man är ”sämst i klassen” bland de trettio största statliga myndigheterna.

– Det är jättetråkigt, säger myndighetens HR-direktör Katarina Tillgren, men framhåller att det nu pågår ett arbete med att kartlägga 2020 års löner.

"Det är pinsamt och trist att vi inte lyckats avsätta resurser för att genomföra en fullständig lönekartläggning."

På SiS har det alltså inte gjorts någon löne­kartläggning för vare sig 2017, 2018 eller 2019. Men de löneanalyser som genomförs inför varje avtalsförhandling ger ändå en relativt god bild av läget, menar Katarina Tillgren.

– På en övergripande nivå ser det bra ut, men det är pinsamt och trist att vi inte lyckats avsätta resurser för att genomföra en fullständig lönekartläggning.

Då det saknats personal på HR-­enheten har det varit svårt att hinna med allt, för­klarar hon.

– Det är så mycket som måste göras, så vi har tyvärr prioriterat ned lönekart­läggningarna bland alla måsten.

STs vice ordförande inom SiS, Stefan Eriksson, säger att facket tagit upp frågan vid varje förhandling och varje gång fått till svar att det saknas resurser.

– Men det handlar om prioriteringar mer än resurser. Jag kan tycka att det är en felprioritering att inte göra det lagen kräver, säger han.

Diskrimineringslagen medger inte ­några undantag. Alla arbetsgivare med tio eller fler anställda, såväl offentliga som privata, måste varje år – innan årets slut – genomföra och dokumentera en löne­kartläggning för att ta reda på om det finns löneskillnader som har samband med kön.

Regeringen har flera gånger framhållit lönekartläggningar som ett viktigt verktyg för att upptäcka och bekämpa osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Ändå är det åtskilliga stora statliga myndigheter som inte har levt upp till lagens krav, visar Publikts granskning. Fem av landets trettio största statliga myndigheter har över huvud taget inte gjort någon lönekartläggning för 2019.

Bara fjorton av de trettio myndigheterna blev klara i tid – det vill säga innan 2019 var slut. Nio har blivit klara efter årsskiftet – Uppsala universitet och Polismyndig­heten några veckor in på det nya året, andra myndigheter först i augusti. En myndighet svarar att en lönekartläggning är på gång, men ännu inte är färdig. Ytterligare en myndighet – Linnéuniversitetet – har ännu inte påbörjat sin kartläggning för 2019.

När Publikt för ett år sedan ställde samma fråga om lönekartläggningarna för 2018 hade elva av de trettio då tillfrågade myndigheterna blivit klara i tid, medan tio hade blivit färdiga först efter kalenderårets slut. Sex myndigheter uppgav att de inte gjort någon lönekartläggning alls. Arbetsförmedlingen, en av de tre myndigheter som då svarade att deras lönekartläggning för 2018 var på gång, uppger nu att kartläggningarna för 2017 och 2018 aldrig färdigställdes.

Publikt nr 5 2019.
Publikt nr 5 2019.

Fackförbundet STs förbundsordförande Britta Lejon beklagar att det inte skett en större förbättring sedan förra året.

– Det är deprimerande. Jag kan bara konstatera att diskrimineringslagen inte fungerar, utvecklingen mot jämställda löner verkar ha stannat av. Det är uppenbart att arbetsgivarna kan strunta i det förebyggande arbetet år efter år utan att det får några konsekvenser, säger hon.

Bland de trettio största myndig­heterna är det bara tre som gjort en lönekartläggning klar i tid varje år sedan 2017, och därmed till fullo förmått leva upp till lagens krav – lärosätena Karolinska institutet, Malmö universitet och Luleå tekniska universitet.

Men bland de fem myndigheter som varken har gjort eller tänker göra någon lönekartläggning för 2019 finns också tre lärosäten: Göteborgs universitet, Umeå universitet och Linköpings universitet.

EvaLena Moser, avdelningsordförande för ST inom universitets- och högskole­området, tror att de främsta skälen till att flera av landets stora universitet bryter mot diskrimineringslagen är resursbrist samt att det saknas sanktioner mot arbetsgivare som inte följer lagen.

– Min bedömning är att universitetsledningarna är måttligt intresserade av de här frågorna, de verkar mer intresserade av vad det kostar.

EvaLena Moser
Bild: Casper Hedberg
EvaLena Moser

Bristen på intresse hos ledningen kan också vara frustrerande för de ansvariga på personalsidan, säger EvaLena Moser.

– Det enda motvapen vi har är att vägra påbörja löneförhandlingarna innan kartläggningen är klar. Men frågan är hur medlemmarna skulle uppfatta det, de vill ju ha sin lön. Ett sådant beslut skulle kräva att vi har ett tydligt uppdrag från medlemmarna.

Resursbrist är också vad Lars Nordlander, personalchef på Umeå universitet, hänvisar till när han ska förklara varför universitetet inte gör någon lönekartläggning.

– Vi har inte kunnat anställa personer med kompetens på området. Det är tråkigt, vi vill ju följa de lagar som finns.

Han säger att universitetet har gjort en begränsad kartläggning av vissa yrkesgrupper, men bland dem ingår inte några administratörer.

– Vi har misslyckats. Det är bara att erkänna, säger Lars Nordlander.

För ett år sedan kommenterade jämställdhetsminister Åsa Lindhagen Publikts granskning av myndigheternas lönekartläggningar för 2017 och 2018. ”Det här håller inte”, sade hon då och aviserade att hon skulle titta närmare på frågan.

”Det ligger på alla arbetsgivare att följa dem, men myndigheterna ska vara ett föredöme.”

När Åsa Lindhagen får del av de nya ­siffrorna konstaterar hon att det fortfarande är många av de största myndig­heterna som inte lever upp till lagens krav.

– När det inte görs någon kartläggning alls är det riktigt illa. Det är inte så det ska se ut, säger hon till Publikt.

Trots att reglerna om årliga lönekartläggningar infördes 2017, anser Åsa Lindhagen att kunskapen om dem fortfarande är för låg.

– Det ligger på alla arbets­givare att följa dem, men myndigheterna ska vara ett föredöme, enligt min uppfattning.

Trots det finns det i dag inte någon praxis som innebär att regeringen sätter press på en myndighetschef vars myndighet inte följer lagen, exempelvis genom att frågan lyfts vid den årliga myndig­hetsdialogen.

– Jämställdhetsfrågorna är ju viktiga, så det är någonting man kan överväga, säger Åsa Lindhagen, och tillägger att det ändå kan ske i enskilda fall utan att hon har någon vetskap om det.

Åsa Lindhagen.
Bild: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Åsa Lindhagen.

Åsa Lindhagen understryker samtidigt att det är självklart att alla arbetsgivare ska följa lagen. Även hon tycker det är problematiskt att det går att bryta mot den utan att det får några konsekvenser.

– Därför har vi tillsatt en utredning som ska se över frågan om skärpta sanktioner när man inte följer svensk lagstiftning.

STs ordförande Britta Lejon tycker det är bra att utredningen om diskrimineringslagen kommit till stånd. Hon hoppas att det också införs en förhandlingsskyldighet i lagen, så att facket kan utkräva skadestånd av arbetsgivare som inte följer den.

Britta Lejon menar att de fackliga organisationerna visserligen har ett ansvar för att driva på arbetsgivarna redan i dag, men att det finns gränser för vad de kan åstadkomma så länge det saknas skarpa verktyg.

– Men det är klart, vi har en avtalsrörelse framför oss och där har vi lika mycket makt som arbetsgivaren. Vi kan inte acceptera att man inte har koll på vilka löner man sätter och inte följer lagen om lönekartläggning. Lönesättningen i staten måste vara saklig och den ska inte vara baserad på kön.

Lagen kräver årliga löne­kartläggningar

  • Enligt diskrimineringslagen ska alla arbetsgivare göra lönekartläggningar varje år. Arbetet ska ske i samverkan mellan parterna.
  • Syftet är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor. 
  • Lönekartläggningen ska inkludera en analys av om det finns skillnader vad gäller lön och andra anställnings­villkor mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete, och om de har ett samband med kön.
  • Arbetsgivare med tio eller fler anställda ska dokumentera lönekartläggningen skriftligt.
  • Dokumentationen ska vara färdigställd före kalender­årets slut.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

DU KANSKE OCKSÅ ÄR INTRESSERAD AV

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.