Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman och chef för myndigheten Diskrimineringsombudsmannen.
Bild: Casper Hedberg
Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman och chef för myndigheten Diskrimineringsombudsmannen.

Myndigheter bryter mot diskrimineringslagen

JÄMSTÄLLDHET2019-09-04
Bara sju av landets trettio största statliga myndigheter har till fullo följt lagens krav på att göra en lönekartläggning varje år. Därmed har de flesta stats­anställda en arbetsgivare som brutit mot reglerna. ”Högst anmärkningsvärt”, säger diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg.

En tabell över hur de granskade myndigheterna levt upp till lagens krav på lönekartläggningar finns i slutet av artikeln.

Från och med 2017 är alla arbets­givare med fler än tio anställda skyldiga att genom­föra och dokumentera lönekartläggningar varje kalenderår för att utröna om det finns löneskillnader som har samband med kön. Dessförinnan skulle kartläggningarna göras vart tredje år.

Men Publikts granskning av landets trettio största statliga myndigheter visar att bara sju av dem har färdigställt kartläggningar under både 2017 och 2018 i enlighet med kraven i diskrimineringslagen.

Ytterligare sju myndigheter har visserligen gjort lönekartläggningar, men har minst ett av de två åren inte blivit klara i tid – det vill säga innan kalenderårets utgång.

Tio av de granskade myndigheterna har bara färdigställt lönekartläggningar som avser ett av de två helår som passerat sedan lagändringen. En av dem är Transportstyrelsen, som uppger att en av löne­kartläggningarna blev förstörd vid en datorkrasch innan den var färdigställd.

Tre myndigheter har inte färdigställt någon lönekartläggning för vare sig 2017 eller 2018, men uppger i sitt svar till Publikt att de fortfarande arbetar med den ena eller bägge och har för avsikt att avsluta det arbetet.

Tre myndigheter uppger att de varken 2017 eller 2018 gjort de lönekartläggningar lagen föreskriver.

Det betyder att långt mer än hälften av statens 270 000 anställda arbetar på myndigheter som inte följer lagens krav på årliga lönekartläggningar.

Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman och chef för myndigheten Diskrimineringsombudsmannen, blir förvånad när hon hör resultatet av Publikts granskning.

– Det är högst anmärkningsvärt. Samt­liga arbetsgivare har en skyldighet att följa lagen och statliga myndigheter har ett särskilt ansvar att vara föregångare när det gäller regelverket. Högst anmärkningsvärt!

De myndigheter som inte genomfört årliga lönekartläggningar anger de mest skiftande skäl. Men enligt Agneta Broberg finns inget utrymme för undantag.

– Lagen är väldigt tydlig. Kartläggningar ska göras årligen för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader.

De tre myndigheter som över huvud taget inte arbetat med lönekartläggningar på det sätt som lagen föreskriver, vare sig 2017 eller 2018, är Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Statens institutionsstyrelse.

På Stockholms universitet säger ­Anders Emlund, analytiker på personal­avdelningen, att arbetet med att upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader pågår hela tiden och är en integrerad del i universitetets lönebildningsarbete.

– Årliga kartläggningar tror jag inte låter sig göras om de ska göras på ett seriöst sätt. Det viktigaste är att resultatet av lönekartläggningsarbetet dokumenteras och tas om hand, snarare än att de är årliga.

ST-sektionens ordförande på universitetet, Alejandra Pizarro Carrasco, säger även hon att det sker ett kvalitativt arbete under hela året med att kartlägga löner. Hon förklarar att parterna är överens om hur löneprocessen ska gå till och arbetar utifrån den, men att det är arbetsgivaren som ansvarar för dokumentationen.

– Självklart ska vi ha dokumentation och åtgärdsplan enligt lagen. Men jag kan tänka mig att om det ska skrivas en rapport varje år som omfattar alla anställda och alla delar i en lönekartläggning så behövs det trots allt mer resurser.

På Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är HR-specialisten Agneta Rösth Ekmyr högst medveten om att lagkravet inte är uppfyllt.

– Vi har inte mäktat med det, säger hon och hänvisar till sjukdom och hög personal­omsättning på personalavdelningen.

Agneta Rösth Ekmyr, som arbetat på myndigheten i tre år, känner inte till att det har gjorts någon lönekartläggning tidigare heller.

– Vi får bara stå där med svansen mellan benen. Jättepinsamt och jättetråkigt, säger hon.

STs avdelningsordförande på SLU, ­Lotta Olsson, tror att den senaste lönekartläggningen gjordes 2006.

– Det ser inte så bra ut, med tanke på att vi är skyldiga att göra kartläggningar.

Lotta Olsson säger att facket efterfrågat sådana några gånger, men att det sedan fallit i glömska.

Stefan Hell Fröding, pressekreterare på Statens institutionsstyrelse, SiS, skriver i ett mejl till Publikt att lönekartläggningsarbetet inte kunnat inledas då "arbetet med att kvalitetssäkra Besta har blivit försenat på grund av resursbrist". Han syftar på den klassificering som delar in tjänster utifrån arbetsuppgifternas innehåll och svårighetsgrad.

STs avdelningsordförande på SiS, Thord Jansson, förklarar att facket tagit upp frågan med arbetsgivaren i förhandlingar.

– Det är ingen ordning. Grejen är att vi inte vet om det finns någon lönediskriminering, säger han.

Några av de sju myndigheter som inte färdigställt sina lönekartläggningar i tid har bara varit någon eller några månader sena. Exempelvis är den skriftliga dokumentation av 2017 års lönekartläggning som Skatteverket lämnat i sitt svar till Publikt daterad 23 januari 2018, och enligt den gjordes själva arbetet med lönekartläggningen under kalenderåret.

Flera myndigheter har dock dröjt betydligt längre.

Exempelvis blev Försvarsmakten färdig med 2017 års lönekartläggning först i maj i år, och 2018 års lönekartläggning blev klar i juni. Lunds universitet blev klar med sin lönekartläggning för 2018 i maj i år och Tullverket i juli.

Andra myndigheter, som Arbets­förmedlingen och Linnéuniversitetet, är ännu inte klara med någon av de två årens lönekartläggningar.

Men inte heller vad gäller tidpunkten för slutförandet ger diskriminerings­lagen utrymme för några undantag, enligt diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg:

– Lönekartläggningen ska göras varje år och därmed vara klar sista december varje år, säger hon.

Innan kalenderårets slut ska arbets­givaren också ha analyserat siffrorna och upprättat en åtgärdsplan för jämställda löner. Åtgärdsplanen kan vara långsiktig, men ska följas upp varje år, förklarar hon.

Agneta Broberg tror att införandet av sanktioner mot arbetsgivare som inte följer lagen skulle öka efterlevnaden. Hon har påtalat detta för regeringen, som ska tillsätta en utredning inom kort.

Flera av myndigheterna i Publikts granskning hänvisar till resursbrist som förklaring till att de inte följt diskrimineringslagens krav. Men Agneta Broberg säger att det inte kan anses vara ett godtagbart skäl att inte genomföra kartläggningarna. Dessutom behöver arbetet på sikt inte vara så resurskrävande, menar hon:

– Jag vet att det finns arbetsgivare som upplever att det kan vara svårt att komma i gång och att det finns en uppförsbacke som man måste ta sig över. Men det vi har sett är att de som arbetar kontinuerligt med lönekartläggningarna upplever det lättare och mindre omständligt när det finns ett tidigare arbete att koppla an till och falla tillbaka på.

Diskrimineringslagen kräver årliga lönekartläggningar

  • Enligt diskrimineringslagen ska alla arbets­givare göra lönekartläggningar varje år. Arbetet ska ske i samverkan mellan parterna.
  • Syftet är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor. 
  • Lönekartläggningen ska inkludera en analys av om det finns skillnader vad gäller lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete, och om de har ett samband med kön.
  • Arbetsgivare med tio eller fler anställda ska dokumentera lönekartläggningen skriftligt.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Inlagt av Mia (ej verifierad) tors, 09/05/2019 - 16:45
Att SiS inte har gjort någon sådan kartläggning är jag inte ett dugg förvånad över då skillnaderna i lön beroende på kön är så tydligt. Där jag jobbar är ledningen även öppna med att det skiljer sig markant beroende på kön med motivering till att muskelstyrka går över pedagogik och ledningen ser inget fel med det..
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.