Sparandets följder

LEDARE2010-12-14
Statsministern varnar för att tro att neddragningarna på Regeringskansliet är en besparing utan konsekvenser. Tyvärr är tron på sådana enkla lösningar alltför spridd i politikens värld.

Drömmen om besparingar utan konsekvenser lever bland politiker. Senast är det oppositionspartierna som i riksdagen klubbat igenom en neddragning av Regeringskansliets resurser med 300 miljoner kronor per år.

Förslaget kommer efter en mandatperiod när samma oppositionspartier häftigt kritiserat utrikesdepartementets nedläggning av flera viktiga utrikes­representationer, bland dem generalkonsulaten i New York och Los Angeles. Ändå tvingar man nu fram en ytterligare bantning av verksamheten.

Ursprungligen föreslog de rödgröna en mer än dubbelt så stor besparing. Men även den nivå man till slut landade på kan leda till att flera ambassader måste stänga – och uppemot 300 tjänster inom regeringskansliet riskerar att försvinna. Det är en häftig neddragning som riske­rar att ge riksdag och regering sämre beslutsunderlag och Sverige sämre krisberedskap. Särskilt problematisk är situationen eftersom besluten om besparingsåtgärder måste fattas med brådska, för att Regeringskansliet redan under nästa år ska hinna minska kostnaderna så mycket som krävs.

»Oppositionen vill framställa detta som en besparing utan konsekvenser, och försöker på det sättet föra svenska folket bakom ljuset«, kommenterade Fredrik Reinfeldt riksdagens beslut.

Det är inte första gången som de rödgröna gör sig skyldiga till detta – inför årets val lovade de att genom ett antal myndighetssammanslagningar »göra Myndighets-Sverige effektivare« utan att närmare specificera hur detta skulle uppnås.

Men faktum är att också regeringspartierna gärna framställer neddragningar på viktiga samhällsfunktioner som besparingar utan konsekvenser. Fredrik Reinfeldts regering gick till val på ett manifest som lovade att »minska den statliga byråkratin«. Det gjordes bland annat genom att lägga ned Arbetslivsinstitutet – ett svårt slag mot viktig forskning i arbetsmiljöfrågor. Försäkringskassan fick utan närmare motivering sin budget nedskuren med hundratals miljoner kronor på några få år – vilket ledde till att personalen pressades hårt när medborgarna inte längre fick den service de förväntade sig. Arbetsmiljöverket tvingades dra ned på tillsynen av farliga arbetsplatser. Också flera andra myndigheter har fått minskade anslag eller drabbats av ett indirekt sparbeting när de fått nya uppdrag utan att det följts av några extra pengar för att utföra dem.

Tyvärr finns det få röster som påminner om att den statliga förvaltningen behöver tillräckliga resurser för att landet ska kunna styras på bästa sätt och medborgarna få den goda service de har rätt att kräva. Som företrädare för dem som arbetar på statens och medborgarnas uppdrag fyller Fackförbundet ST en viktig roll. Inför riksdags­beslutet om besparingarna på Rege­ringskansliet pekade man på de allvarliga konsek­venser det kan få – tyvärr utan att övertyga oppositionen.

Fredrik Reinfeldts varning för tron att det skulle gå att smärtfritt skära bort statlig förvaltning kan ge hopp om att regeringspartierna nu bättre förstår vad åtstramningar på våra gemensamma institutioner kan leda till. Men risken är nog stor att han och hans regerings­kolleger snart åter måste påminnas om den saken.

Alexander Armiento

chefredaktör

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.