Bild: Mats Jerndahl

10 000 statliga jobb kan flyttas ut från Stockholm

OMLOKALISERING2017-01-25

Den parlamentariska landsbygdskommittén vill flytta 10 000 statliga jobb i Stockholmsregionen till mindre orter och glesbygd. Men den statliga servicen får inte försämras, säger kommittéledamoten Åsa Coenraads, M, till Publikt.

– Det är en historisk dag. Den viktigaste orsaken till att jag tillsatte den här utredningen är att det saknas en sammanhållen landsbygds­politik, sade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, S, på en presskonferens där landsbygdskommitténs förslag presenterades.

Kommittén räknar upp 75 förslag som ska göra det lättare för mindre orter och glesbygd att leva och utvecklas. När det gäller statlig verksamhet är det mest dramatiska förslaget att flytta 10 000 myndighetsjobb från Stockholmsregionen inom fem till sju år. Mottagarna ska vara kommuner som har en besvärlig arbetsmarknadsstruktur, har förlorat statliga jobb eller har haft en befolkningsminskning.

Omfattningen 10 000 jobb är delvis vald utifrån att den statliga sektorn i Stockholmsregionen har vuxit i den storleksordningen mellan 2008 och 2014.

– Det har skett en omlokalisering från andra delar av landet till Stockholm, och det är den utvecklingen vi vill bryta, säger Johan Persson, social­demo­kratiskt kommunalråd i Kalmar och ordförande i landsbygdskommittén.

Kommittén har också lyft fram exemp­let Danmark, som beslutat att flytta tio procent av de statliga jobben i Köpenhamn till 40 andra orter.

När statliga tjänster ska flyttas kan det handla om vissa myndighetsfunktioner, delar av myndigheter eller hela myndigheter, säger Johan Persson. Och när en ny myndighet bildas ska förstahandsalternativet alltid vara en lokalisering utanför storstadskommunerna.

Han kan dock inte säga hur många arbeten en flytt av myndighetsfunktioner skulle kunna generera.

– Detta är i sin linda, och vi har inte gått in i detalj, säger han.

Hur ser ni på risken för långvariga avbräck i verksamheten om man flyttar hela myndigheter?

– Det måste man naturligtvis ha respekt för. Man kan få ett visst avbräck några år, men vi gör bedömningen att fördelarna ändå överväger.

Den moderata riksdagsledamoten Åsa Coenraads, som också suttit i kommittén, framhåller dock att den statliga servicen inte får försämras på grund av en omlokalisering.

– Risken finns, och därför måste man utreda varje enskild flytt noggrant. Om man misstänker en försämring är det inte aktuellt att flytta. Myndigheterna har ett uppdrag och verksamheten ska inte vara en sysselsättningsåtgärd.

ST anser att nya myndigheter kan förläggas utanför storstäderna och att mindre orter kan dra nytta av nödvändiga förstärkningar inom exempelvis Polisen, Arbets­för­medlingen, Försäkringskassan, spårtrafiken och försvaret. Där­emot är ST emot omlokalisering av befintliga verksamheter.

– Jag tycker inte att man ska betala för fel saker, som stora flyttlass, säger förbundets ordförande Britta Lejon. Flytten kostar, rekrytering kostar och det tar tid innan verksamheten går på rull igen. Då blir det oftast bra, men det kostar mycket på vägen.

Riksrevisionen har i en analys av Konsumentverkets tidigare flytt till Karlstad och Folkhälsoinstitutets flytt till Östersund konstaterat att de kostade drygt en miljon kronor per jobb. Landsbygdskommittén kalkylerar ändå med att kommande omlokaliseringar ska rymmas inom myndigheternas ordinarie anslag, vilket Britta Lejon betecknar som helt orealistiskt. Men Johan Persson står fast vid kommitténs bedömning.

– Myndigheterna har inte fått extra anslag när jobb har flyttats till Stockholm, framhåller han. Och över tid kan det ge ekonomiska fördelar att vara på andra orter, där lokalkostnaderna är lägre och man har mindre personalomsättning.

Fler förslag från landsbygds­kommittén

Arbetsförmedlingen: Inför ett tillfälligt stopp för myndig­hetens planerade ned­läggning av 65 kontor. Stoppet ska gälla tills konsek­venserna utretts och alternativa digitala kanaler för arbets­sökande har utvärderats.

Polisen: Korta och siffersätt insatstiden, den tid som det maximalt ska ta för polisen att vara på plats efter ett larm, vid ärenden där det krävs ett omedelbart ingripande. Motiveringen är att Polisen inte lyckats öka sin lokala närvaro efter om­organisationen 2015, trots att det var en av ambitionerna med reformen.

Posten: Ett aktuellt utredningsförslag om försämrad postservice i glesbygden ska inte genomföras.

Servicekontor: De tio FA-regioner som saknar lokalt servicekontor av den typ som Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten driver tillsammans ska få sådana kontor. Servicen ska enligt förslaget hanteras av en särskild organisation, antingen genom att bilda en ny myndighet eller genom att Statens servicecenter tar över verksamheten.

Högre utbildning: Orter i regioner som inte har något akademiskt lärosäte ska få statliga bidrag för att inrätta utbildningscenter, som ska erbjuda högskoleutbildning i samverkan med kommunerna. Detsamma ska gälla 23 ut­pekade glesbygds­kommuner, främst i Norrlands inland, som bedöms ha särskilt stora utmaningar. Utbildningen ska kunna ske på distans eller på plats.

Stödpaket: De utpekade 23 glesbygdskommunerna ska få ett stöd­paket på runt 500 miljoner kronor som finansieras med ett ändrat reseavdrag. Stödet skulle exempelvis kunna bestå i avskrivning av studieskulder och sänkta arbets­givar­avgifter.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Omlokalisering
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.