Anställda måste lämna DNA-prov

RÄTTSVÄSENDET2013-04-17

En stor grupp anställda vid Statens kriminaltekniska laboratorium och polisen ska bli skyldiga att lämna DNA-prov, föreslår justitiedepartementet. Proven ska läggas i en databas och användas till att skilja bort falska spår i brottsutredningar.

Justitiedepartementet vill att Rikspolisstyrelsen inrättar en så kallad elimineringsdatabas. Den ska innehålla DNA-prover från de anställda inom polisen och Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, som på något sätt kan komma i kontakt med DNA-material i brottsutredningar. Proven blir ett jämförelsematerial som minskar risken att DNA från personalen hamnar i en brottsutredning.

Vid polisen kan det handla om cirka 500 personer, bedömer departementet. Hur många som berörs i SKL är oklart, men myndighetens ledning anser att samtliga anställda bör lämna DNA-prov. Skälet är att DNA har lång beständighet och kan föras över mellan personer och från personer till föremål.

Statligt anställda är enligt grundlagen skyddade mot påtvingade kroppsliga ingrepp, och provtagning för DNA-analys räknas som ett sådant ingrepp. Men skyddet kan upphävas genom lagstiftning, och promemorian föreslår därför en lag som innebär skyldighet att lämna salivprov. En anställd som vägrar kan ytterst bli uppsagd.

SKL ska också kunna kräva att leverantörer och andra som besöker myndigheten lämnar DNA-prov, anser justitiedepartementet. Den typen av personer måste i så fall ge sitt samtycke, men SKL kan exempelvis ställa DNA-prov som krav vid upphandlingar.

Hypotetiskt skulle ett DNA-prov på en nyanställd person kunna knyta denne till ett brott som begåtts för länge sedan. Men proven ska normalt sett bara få användas vid aktuella brottsutredningar, enligt förslaget.

I undantagsfall kan de dock få utnyttjas i äldre utredningar. Det kan handla om att en gammal förundersökning om ett mycket grovt brott öppnas igen och det är viktigt att veta om det kan ha skett en kontaminering av prov i fallet.

Proven från enskilda myndighetsanställda ska gallras bort senast ett år efter att en person slutat på arbetsplatsen, föreslår justitiedepartementet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA