Bild: Alexander Armiento

Arbetsförmedlingen vill få utökade resurser

ARBETSFÖRMEDLINGEN2020-08-11

Efter snart ett halvår av varsel och uppsägningar i coronapandemins spår är Arbetsförmedlingen hårt ansatt. Myndigheten begär nu att få slippa de planerade budgetneddragningarna nästa år. ”Som läget är nu vågar vi inte tillsvidareanställa, men vi behöver få in folk snabbt till matchning och stöd”, säger myndighetens generaldirektör Maria Mindhammar.

Antalet arbetslösa i juni var 466 000, vilket är 130 000 fler än i juni förra året. Samtidigt har Arbetsförmedlingen krympt sin kostym som en följd av stora nedskärningar i myndighetens förvaltningsanslag i den M-KD-budget som riksdagen antog i december 2018. Sedan dess har drygt 3 000 anställda blivit uppsagda eller lämnat myndigheten. Arbetsförmedlingen har också påverkats av det avtal som slöts mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna i januari 2019, januariavtalet, som innebär en omdaning av Arbetsförmedlingen.

Enligt Mikael Sandberg, vice ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen, sätter kombinationen av nedskärningar och ökande arbetslöshet medlemmarna under press.

– Man känner sig otillräcklig. Lokalkontor är nedlagda eller hårt brandskattade på personal. Vi måste prioritera nyinskrivningar och hinner inte med dem som redan är inskrivna och de långtidsarbetslösa.

Mikael Sandberg.
Bild: Casper Hedberg
Mikael Sandberg.

Myndigheten håller på att bygga ut distansservicen Personligt distansmöte, PDM, och innan det är klart är det stopp för nyanställningar till kontoren, säger Mikael Sandberg.

– Vi anser att det behövs fler arbetsförmedlare. Distansmöten fungerar inte så bra om man inte är van vid appar och chattar.

Arbetsförmedlaren Jonas Kullinger i Västerås är en av dem som fått byta arbetsuppgifter och nu sitter i telefon i personliga distansmöten hela dagarna. Han säger att han har full förståelse för att de fysiska mötena minskat under pandemin – vilket fått den positiva bieffekten att personalen är friskare – men tycker att begränsningarna är oroande för framtiden.

Jonas Kullinger.
Bild: Mats Erlandsson
Jonas Kullinger.

– Det är oerhört svårt att fånga upp en människas situation och behov på telefon, till exempel om en person är påverkad av alkohol eller droger. Och vi har bara en halvtimme på oss för inskrivningssamtalen – sedan kan det dröja upp till nästan ett år innan vi kan ha en planerad uppdatering av planen.

De som varit arbetslösa ett år eller mer kommer ännu längre bak i kön, framhåller han.

– På det stora hela löser vi de akuta arbetsuppgifterna och vi når resultat, men jag är orolig för att vi rustat ned till den grad att vi inte kan ha en aktiv arbetsmarknadspolitik.

Asou Salehi, samordnare för planeringssamtal inom etablering och jobb- och utvecklingsgarantin i Nyköping, menar att man ändå kan ordna aktiviteter för sina målgrupper och att kunderna verkar mer nöjda nu än före pandemin.

– Jag vet inte om det beror på att folk har mer förståelse för våra förutsättningar eller om det är bekvämare för dem när de inte blir kallade till fysiska möten.

STs Mikael Sandberg anser att det framför allt är ekonomiska resurser som fattas Arbetsförmedlingen just nu. Visserligen rekryteras 400 beslutshandläggare som ska hantera åtgärdsmedel, men anställningarna är tidsbegränsade eftersom budgeten för nästa år är oviss.

– Och även om vi får ett tillskott i höstbudgeten är det ett väldigt sent läge att gasa och rekrytera.

Även generaldirektören Maria Mindhammar ser ett behov av ekonomisk förstärkning, eller att åtminstone stoppa ytterligare nedskärningar. Myndigheten har begärt 800 miljoner kronor mer i förhållande till de preliminära ekonomiska ramarna för nästa år.

– Vi ser helst att de planerade fortsatta neddragningarna inte genomförs. Dessutom har vi fått extra medel i år som vi inte vet om vi har nästa år, så det kan bli ett dubbelt tapp. Vi har även utnyttjat vår anslagskredit.

Maria Mindhammar.
Bild: Johan Karlberg
Maria Mindhammar.

De politiska förvecklingarna kring omdaningen av Arbetsförmedlingen har varit många. Efter hot om misstroendevotum i riksdagen i vintras kom regeringen och samarbetspartierna överens om att skjuta upp slutdatum för reformen ett år, till slutet av 2022. Men processen att lägga ut matchningsuppdrag på utomstående aktörer fortsätter, vilket ST inom Arbetsförmedlingen kritiserar.

– Man tar inte hänsyn till att vi är i ett krisläge, säger Mikael Sandberg.

Maria Mindhammar framhåller dock att Arbetsförmedlingen inte fått direktiv om att pausa reformeringen, även om fullföljandet har skjutits fram. Därför pågår det arbetet parallellt med hanteringen av coronakrisen, säger hon.

– Men det är bara att konstatera att coronakrisen är den största i mannaminne, så vårt fokus är att klara den.

Enligt Maria Mindhammar har coronapandemins effekter på arbetsmarknaden lett till en ökad förståelse för Arbetsförmedlingen hos allmänheten och i media.

– Jag tycker att Arbetsförmedlingen ännu tydligare framstår som en myndighet som behövs framöver.

Den reformerade Arbetsförmedlingen kommer att vara en viktig expertmyndighet, matchningsaktör och kontrollmyndighet, med fler partnerskap, säger hon.

– Men det finns nyanser i det som måste sätta sig. Jag ser en diskrepans i förväntningar och syn på vårt uppdrag, och det är viktigt att reda ut och prata om.

Överenskommelserna i januariavtalet

  • I januari 2019 kom regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet överens med Centerpartiet och Liberalerna om politiska reformer enligt en lista med 73 punkter. En av punkterna gällde en genomgripande förändring av Arbetsförmedlingen.
  • Enligt överenskommelsen ska framtidens Arbetsförmedling lägga ut matchning och rustning av arbetssökande på fristående aktörer, och myndigheten själv främst ägna sig åt kontroller, arbetsmarknadspolitiska bedömningar, statistik och analys samt digital infrastruktur.
  • Efter hot från oppositionen om misstroendeförklaring mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, S, i december 2019 sköts slutdatum för reformens genomförande upp ett år, till slutet av 2022. En annan förändring mot januariavtalet är att upphandling av fristående aktörer inte ska baseras på lagen om valfrihetssystem, lov.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA