Arbetstidsregler kan försämras
Förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare i EU om regler för arbetstid har misslyckats. Därmed tar kommissionen över frågan, vilket kan leda till försämringar för arbetstagarna, befarar Mats Essemyr från TCO.
De svåra tvistefrågorna i förhandlingarna mellan Europafacket och arbetsgivarna på EU-nivå var hur jourtid ska räknas och om det ska vara möjligt att friskriva sig från reglerna om veckoarbetstid. En överenskommelse skulle ha banat väg för förändringar av EUs arbetstidsdirektiv.
TCOs Mats Essemyr, som deltagit i förhandlingarna, beklagar att majoriteten upplevde förhandlingsmöjligheterna som uttömda. En uppgörelse hade sannolikt gett ett bättre resultat än det som nu kan väntas från EU-kommissionen, bedömer han.
– När det gäller jourtiden finns en dom i EU-domstolen som slår fast att all jourtid är arbetstid, men 22 av 27 medlemsländer saknar bestämmelser om det i nationell lag. Och det är knappast troligt att kommissionen drar alla de länderna inför domstol. Man kommer snarare att föreslå regeländringar som försämrar för arbetstagarna.
Sverige hör till den majoritet av EU-länderna som inte likställer all jourtid med arbetstid. ”Passiv jourtid”, när man inte arbetar, räknas inte in i arbetstiden i arbetstidslagens mening. Det kan beröra exempelvis sjukhusläkare som har nattjour men inte arbetar aktivt hela tiden. Dock har Sverige en begränsning på 50 timmars jourtid i månaden.
– Det är ytterst osäkert om kommissionen kommer att införa någon sådan begränsning i ett nytt direktiv, säger Mats Essemyr. Och då kommer nog de svenska arbetsgivarna med en framstöt om att ta bort vår 50-timmarsregel.
Enligt Mats Essemyr finns en risk att allt fler arbetstagare får jourtid i sitt anställningskontrakt.
– Exempelvis skulle en restaurangägare kunna ha personal som kommer tidigt och går sent på kvällen, men som bara anses arbeta under den tid man har gäster. I Storbritannien har det uppstått ett fenomen man kallar zero-hours contract, där den anställde har ständig jour och kommer och jobbar när man blir inringd.
Den andra tvistefrågan gällde så kallad opt-out, möjligheten att avtala bort direktivets begränsningar av veckoarbetstiden på 48 timmar i veckan. I dag har fem EU-länder lagar som möjliggör opt-out på hela arbetsmarknaden, och ytterligare 13 länder har infört det i sjukvården.
I Sverige finns inte opt-out som möjlighet i lagen, bara genom kollektivavtal.
Det Europafacket nu hoppas är att kommissionen inte ska hinna lägga ett förslag till nytt arbetstidsdirektiv före sommaren. Om det blir så kommer det inte heller att kunna behandlas av det nuvarande Europaparlamentet, som anses mindre fackföreningsvänligt än tidigare parlament. Ett nytt val till Europaparlamentet kommer att hållas 2014.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
