Bemanningsföretaget tog över hans jobb

”OUTSOURCING”2003-12-09
Efter 25 år miste Saevar Gudmundsson jobbet på Finansinspektionen. Han ville inte ”följa med” sina arbetsuppgifter till ett bemanningsföretag.

”Outsourcing” har blivit ett billigt sätt för statliga myndigheter att minska sin personal – och komma ifrån trygghetsreglerna.

– Man tycker att ett statligt verk borde vara ett föredöme. Men arbetsgivaren visar inte så mycket hänsyn, det handlar bara om kronor och ören.

Saevar Gudmundsson ser lite fundersamt ut genom fönstret. Han har en vacker utsikt över en vik av Mälaren, där han bor med sin familj i Kallhäll. Det passar bra med tanke på hans isländska ursprung, och namnet. Saevar betyder hav.

Men även om vyn utanför kan vara en tröst ibland – vad hjälper det den som mist jobbet?

I augusti förra året ställdes Saevar Gudmundsson inför valet: acceptera ett jobb hos bemanningsföretaget Adecco eller bli uppsagd.

Att flyttas över till ett bemanningsföretag tyckte han kändes förnedrande.

– Jag är 55 år och för gammal för att låta mig skickas ut som en slängkäpp på stan, säger han.
Alltså ”valde” han uppsägning på grund av arbetsbrist. Fast brist på arbetsuppgifter är det förvisso inte, liksom i så många andra fall när en statlig myndighet ”ser över sin kärnverksamhet” och beslutar att ”outsourca” eller sälja ut en enhet.

På hans arbetsplats Finansinspektionen handlade det om att sälja ut expeditionen och med den 2,5 tjänster, däribland Saevar Gudmundssons tjänst som expeditionsvakt.

Inhyrd arbetskraft, med dubbel lön jämfört med hans, blev chef över honom och resten av expeditionens anställda. Juli förra året blev Saevar Gudmundssons sista arbetsmånad på Finansinspektionen, där han arbetat sedan 1977.

Arbetsgivaren ville först ge honom sex månaders uppsägningstid men sedan ST kopplats in blev det ett år.

– Det känns bittert trots att jag har en otrolig förmåga att sortera bort grejer. Jag borde ha sett detta komma och sökt mig bort.

Han syftar på vad som hänt under 90-talets omorganisationer på arbetsplatsen, chefer som inte gillade honom och att han kände sig förföljd. Det gick så långt att han var sjukskriven ett år på grund arbetsmiljöproblemen.

Dessförinnan trivdes han bra, talar gärna om den fina laganda som fanns förr. Men orden från nuvarande enhetschefen i samband med att expeditionen skulle säljas ut svider än: ”När vi flyttar ska vi slakta ditt jobb.”

Stöd från lokala facket har han haft verbalt och de lämnade över ärendet till ST-kansliet. Men egentlig hjälp anser han inte att han fått förrän han fick kontakt med STs jurist.

Så nu är det arbetsförmedlingen och söka jobb-kurser som gäller.
Saevar Gudmundsson har till och från arbetat som färdledare med engelska som arbetsspråk, men han har för få formella meriter att visa upp. Nejsvaren är många, ”tack för visat intresse” och ”ring inte oss, vi ringer dig”.

Värst känns dock otryggheten och oron inför framtiden. 

– Förhoppningsvis löser det sig. Men jag känner mig försumbar, konstaterar han.
 
– Saevar Gudmundsson är ett exempel på vad som händer vid upphandlad verksamhet eller verksamhetsövergång, säger Gunilla Ejefors Lublin, jurist vid STs kansli.

En arbetstagare som följer med verksamheten till en ny arbetsgivare har enligt lagen om anställningsskydd (LAS) rätt att behålla sin lön i minst ett år.

Reglerna i LAS är till för att skydda arbetstagaren så att denna får fortsatt anställning och anställningstrygghet. Men istället har reglerna fått oanade konsekvenser.

Väljer arbetsgivaren att lägga ut arbetet på ett bemanningsföretag är arbetstagaren efter ett år oftast bara berättigad till 80 procent av lönen. Orsaken är att man då följer det nya företagets kollektivavtal.

I realiteten förloras anställningstryggheten redan från första dagen hos bemanningsföretaget, eftersom man kan placeras i jouren. Det vill säga, man får ingen fast arbetsgivare utan kan beordras att byta från en dag till en annan inom ett stort geografiskt område – i Saevar Gudmundssons fall från Märsta till Södertälje.

– Enligt en chef vid ett bemanningsföretag orkar få människor med det en längre tid, inte ens de som är unga, berättar Gunilla Ejefors Lublin.

Inom staten är genomsnittsåldern hög och för dem som drabbas där kan konsekvenserna därför bli värre. Många vakter på statliga muséer till exempel har råkat ut för att verksamheten lagts ut på säkerhetsbolag.

– Vi ser en fara i detta. Det är ett billigare sätt att minska personalen för arbetsgivaren än att säga upp på grund av arbetsbrist. Arbetsgivaren slipper långa uppsägningstider, slipper göra upp turordningskretsar och kan själv bestämma vad och vilka som ska outsourcas, betonar hon.

I praktiken leder det också till sämre löne- och anställningsvillkor för den enskilde anställde. Allt sker i skenet av att den anställde ska var tacksam för att ha fortsatt arbete.

Om arbetstagaren tackar nej blir det uppsägning på grund av arbetsbrist eftersom den outsourcade enheten är borta. Då omfattas man inte heller av trygghetsavtalets regler, som också innebär kostnader för arbetsgivaren i form av åtgärder.

– För äldre statsanställda försvinner dessutom viktiga förmåner som inte alltid finns på den privata marknaden – till exempel fri läkarvård och medicin, tillägger Gunilla Ejefors Lublin.

Fakta

Enligt lagen om anställningsskydd, paragraf 6 b, måste en arbetsgivare som tar över verksamhet från en annan även låta anställda följa med. Den anställde är garanterad jobbet med samma lön i ett år. Den som inte säger ja till att arbeta för den nya arbetsgivaren riskerar att bli uppsagd på grund av arbetsbrist av den ”gamla” arbetsgivaren.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Arbetsmarknad
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.