Finansminister Elisabeth Svantesson, M, presenterade regeringens budgetproposition för 2023 vid en pressträff.
Bild: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Finansminister Elisabeth Svantesson, M, presenterade regeringens budgetproposition för 2023 vid en pressträff.

Få nyheter för statliga myndigheter i budgeten

STATSBUDGET2022-11-08
Den höga inflationen, stigande räntor och en annalkande lågkonjunktur präglar regeringens budgetproposition för 2023, sade finansminister Elisabeth Svantesson, M, när hon presenterade den. Rättsväsendets myndigheter och Migrationsverket hör till dem som fick tillskott.

Elisabeth Svantesson beskrev budgetförslaget som ansvarsfullt och svagt åtstramande i en osäker tid, märkt av energikrisen och kriget i Ukraina.

– Vi lägger fram en budget på riksdagens bord som prioriterar statens uppgifter, som stöttar hushåll och företag men som också är återhållsam. Vi är i en tid som vi inte har befunnit oss i på flera decennier med hög inflation samtidigt som vi bedöms gå in i lågkonjunktur, sade finansministern vid dagens presskonferens.

Sammantaget innehåller regeringens budgetförslag reformer som beräknas kosta drygt 40 miljarder kronor nästa år. Bland annat föreslås stödåtgärder till företag och hushåll som drabbas av prisökningar, som en sänkning av skatten på bensin och diesel, vilket beräknas kosta 6,7 miljarder kronor år 2023. Regeringen vill också behålla den tillfälligt höjda ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen, vilket kostar 5,8 miljarder kronor nästa år. Andra stora utgiftsposter är ökade statsbidrag till kommuner och regioner på 6 miljarder kronor och en fortsatt satsning på försvaret på 4,3 miljarder kronor. På besparingssidan föreslår regeringen bland annat en minskning av biståndet på 7,3 miljarder kronor för 2023.

Regeringen vill fortsätta att förstärka rättsväsendet, något som Publikt har rapporterat om tidigare. Åklagarmyndigheten kan redan i årets höständringsbudget få ett tillskott på 50 miljoner kronor, som enligt regeringen ska användas till fortsatta rekryteringar. För att myndigheten ska kunna hantera grova och svårutredda brott och förverka brottsvinster ökas anslaget med 166 miljoner kronor 2023. Polismyndigheten föreslås få ett ökat anslag med ytterligare drygt 900 miljoner kronor nästa år i förhållande till vad som tidigare aviserats.

En annan stor myndighet, Arbetsförmedlingen, får nästa år ett sänkt förvaltningsanslag, där den största posten på 314 miljoner kronor är redan beslutade neddragningar till följd av den reformering av myndigheten som pågår.

Regeringen föreslår också att anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskas med ytterligare 1,5 miljarder kronor nästa år. Sedan tidigare har en lika stor neddragning på området aviserats. I budgeten skriver regeringen att arbetsplatsnära, kostnadseffektiva insatser ska prioriteras, som exempelvis praktik.

Försäkringskassan föreslås få en ökning av förvaltningsanslaget med 30 miljoner redan i år för att förbereda utbetalningar av det aviserade högkostnadsskyddet till elkunder. I höständringsbudgeten räknar regeringen med att anslaget för sjukpenning och rehabilitering behöver ett tillskott med 4,5 miljarder kronor i år för att klara stigande utgifter. Det beror främst på att antalet sjukpenningdagar hittills under året varit högre än väntat, bland annat till följd av ett ökat antal sjukfall med psykiatriska diagnoser.

Även Migrationsverket föreslås få mer pengar, såväl i år som kommande år, för att möta det stora antalet skyddssökande från Ukraina. År 2023 handlar det om ett ökat anslag på 535 miljoner kronor, pengar som regeringen menar ska underlätta arbetssituationen för Migrationsverkets personal och korta handläggningstiderna.

För att genomföra en ny folkräkning, något som regeringspartierna och Sverigedemokraterna enades om i Tidöavtalet, föreslås Skatteverket få ökade anslag de kommande åren. Nästa år handlar det om ett tillskott på 75 miljoner kronor, enligt budgetförslaget.

Regeringen bedömer också att anslaget till Regeringskansliet behöver höjas med 500 miljoner kronor nästa år med anledning av det säkerhetspolitiska världsläget och Sveriges Natoansökan. 

I budgeten föreslås också en neddragning på drygt en miljard på kulturområdet. Bland annat vill regeringen ta bort den fria entrén till statliga museer.

Budgetpropositionen, som bygger på en överenskommelse mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna, överlämnas nu till riksdagen.

– I en sådan här tid av osäkerhet när vi går in i en ekonomisk vinter som riskerar att bli bister känns det bra att lägga fram budget som kommer att ha stöd, sade Elisabeth Svantesson vid presskonferensen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Statsbudgeten
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.