Facklig kritik mot EUs krispolitik

KRISEN2014-02-05
Långivarnas krav har pressat krisande EU-länder att lagstifta mot fackliga rättigheter. Politiken har också minskat tilltron till demokratin. Det sade företrädare för Europafacket i en utfrågning i Europaparlamentet.

Europaparlamentet har frågat ut både fack och arbetsgivare som ett led i en granskning av arbetet i den så kallade trojkan: EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden. Trojkan förhandlade i samband med finanskrisen med regeringarna i Grekland, Portugal, Irland och Cypern om villkor för deras nödlån.

”Nästan fyra år efter att trojkan först etablerades i Grekland så finns det nu ett behov av att på ett öppet och demokratiskt sätt bedöma huruvida det var det bästa sättet att agera”, kommenterar fransmannen Liem Hoang Ngoc i EU-parlamentets ekonomiutskott på parlamentets hemsida.

Europafacket presenterade i samband med utfrågningen en rapport om följderna av trojkans villkor för att bevilja räddningspaketen:

  • I Grekland hindras kollektivavtal på nationell och regional nivå, endast avtal på arbetsplatsnivå tillåts. Minimilönerna har sänkts med 22 procent, för unga med 32 procent. I framtiden får parterna inte fastställa en miniminivå för lönerna.
  • I Portugal har liknande hinder mot kollektivavtal lett till att antalet avtal minskat från 116 till 9, och de omfattar nu endast 300 000 anställda. Minimilönerna ligger stilla på 485 euro (knappt 4 300 kronor) sedan 2011.
  • Cypern har frusit indexuppräkningen av löner i offentlig sektor, ett system som trojkan vill avskaffa. Lönesänkningar är vanliga, med eller utan fackliga förhandlingar.
  • Irland genomförde lönesänkningar 2010 med stöd av trojkan, men trojkans inflytande har därefter varit mindre än i de andra länderna.

Vare sig i Grekland, Portugal eller Cypern har krisprogrammen lett till någon återhämtning, anser Europafacket. Tvärtom har investeringarna kollapsat, och i Grekland och Portugal har statsskulden nått nya rekordnivåer. Trojkans politik har enligt Europafacket också bidragit till att färre än tre av tio invånare i Sydeuropa numera säger sig ha tilltro till demokratin.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.