Fler utan jobb trots stimulanser

BUDGETEN2008-09-30

Reformer för 32 miljarder kronor ska mildra effekterna av stundande lågkonjunktur, enligt regeringens budget för nästa år. Trots det måste prognosen för arbetslösheten skrivas upp.

I statsbudgeten för 2009 grupperar regeringen sina förslag i tre områden:

Jobb och företagande. Ett tredje steg i jobbskatteavdraget för förvärvsarbetande, värt 15 miljarder kronor, genomförs nästa år. Företagsskatterna minskas med 16 miljarder kronor. Bland annat sänks arbetsgivaravgifterna med en procentenhet och bolagsskatten från 28 till drygt 26 procent. Från 2010 avsätts 900 miljoner kronor för att underlätta för nyanlända invandrare att få jobb. Särskilda »resursjobb« skapas för personer som varit länge i jobb- och utvecklingsgarantin utan att få ett arbete.

Framtidsfrågor. Forskningen får ett tillskott på 15 miljarder kronor under fyra år. Därtill kommer klimat- och energiåtgärder för cirka 800 miljoner kronor, en satsning som utökas under kommande år. Den allmänna förskolan utvidgas till att omfatta även treåringar, en barnomsorgspeng införs och mer pengar ges till skolämnena matematik, naturvetenskap och teknik.

Välfärd. Sänkt skatt för pensionärer kostar 2 miljarder kronor. Under 2009 och 2010 får sjukvården en miljard kronor för att öka insatserna för sjukskrivna. Ytterligare 650 miljoner kronor ska årligen gå till psykiatrin.

Arbetslösheten nästa år blir 6,4 procent enligt den nya prognosen, och 2010 väntas den ligga på 6,6 procent. I vårpropositionen var motsvarande bedömning 6,1 respektive 5,9 procent.

– Vår linje är klar: Vi vill återupprätta arbetslinjen. Fler ska vara stolta över egen försörjning, sa finansminister Anders Borg i riksdagens budgetdebatt.

Enligt regeringens egen analys i budgetpropositionen har dess förslag och beslut under 2006–2009 framför allt gynnat kvinnor och låginkomsttagare. Men då har man räknat in en tänkt, framtida effekt av att de grupperna antas börja arbeta mer tack vare regeringens politik.

Kritik mot fördelningen

Om hänsyn bara tas till det direkta ekonomiska utfallet är det tvärtom högre inkomstgrupper, och män snarare än kvinnor, som tjänat mest på regeringens politik. Mest markant är det på hushållsnivå. Hushållen med lägst inkomster har procentuellt fått ut mindre än hälften så mycket som hushållen med höga inkomster. Andra siffror visar att ersättningen till arbetslösa nu är nere på 72 procent av den tidigare lönen, mot 80 procent 2005.

Det var också fördelningspolitiken som oppositionen riktade in sig på i debatten.

– Regeringen har systematiskt arbetat för att öka orättvisorna i Sverige, hävdade exempelvis väns­terpartisten Ulla Andersson.

Thomas Östros (s) angrep även regeringen för bristande satsningar på aktiva åtgärder för arbetslösa, såsom yrkes­inriktade arbetsmarknadsutbildningar. I stället har passiva bidrag dominerat, ansåg han.

– Man lät högkonjunkturen blåsa de arbetslösa förbi.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA