Fokus på pandemin i ny forskningsproposition

NYHET2020-12-17
Höjda anslag till universitet och högskolor och investeringar för att bättre möta framtida pandemier. Det är några av satsningarna i regeringens forsknings- och innovationsproposition för de kommande fyra åren.

Under torsdagen presenterade högskole- och forskningsminister Matilda Ernkrans, S, och näringsminister Ibrahim Baylan, S, regeringens forsknings- och innovationsproposition för de kommande fyra åren. Totalt vill regeringen höja anslagen med 13,6 miljarder kronor över perioden. För 2021 blir ökningen 3,4 miljarder kronor. Som en jämförelse låg den statliga finansieringen förra året på totalt 38 miljarder.

Propositionen läggs fram av regeringen med stöd av Centerpartiet och Liberalerna.

”Det här är en mycket stor satsning, en tioprocentig höjning av den statliga budgeten för svensk forskning och innovation. Det är viktigt att vi klarar att öka investeringarna, inte minst när den privata finansieringen av forskning riskerar att bli mindre till följd av pandemin”, konstaterade högskole- och forskningsminister Matilda Ernkrans i samband med att propositionen presenterades.

Pandemin och dess följder har gjort ett tydligt avtryck i propositionen som bland annat innehåller förslag på ett nytt tioårigt nationellt forskningsprogram för virus och pandemier samt satsningar på ökad labbkapacitet för att hantera liknande kriser i framtiden. Propositionen innehåller även satsningar för att möta den snabba digitala utvecklingen, bland annat på cybersäkerhet och forskningsprogram om hur digitaliseringen påverkar samhället.

Regeringen vill också höja anslagen till universitet och högskolor med 700 miljoner kronor nästa år. Anslagen växer sedan ytterligare fram till 2024 då lärosätena föreslås få 900 miljoner kronor.

Regeringen presenterade också satsningar på 400 miljoner kronor för att förbättra forskningsinfrastrukturen och meddelade att man vill ändra i högskolelagen för att tydligare värna den akademiska friheten, detta genom en principbestämmelse som ska gälla generellt för universitets och högskolors akademiska verksamhet. Ändringen föreslås träda i kraft till sommaren.

Publikt har tidigare rapporterat om att andelen nyrekryterade kvinnliga professorer minskat och under presskonferensen meddelade Matilda Ernkrans att lärosätena kommer att få specifika mål för att vända trenden och öka andelen kvinnor. Regeringen vill också analysera förekomsten av visstidsanställningar och staplade anställningar på lärosäten för att skapa tryggare arbetsvillkor.

”Det här är en stor statlig sektor och det är absolut självklart att vi behöver jobba vidare med att se till att det blir mer trygga anställningar, bara så kan vi ta tillvara på all den kompetens som finns och fortsätta vara en ledande forskningsnation”, menade Matilda Ernkrans.

Nyligen meddelade även regeringen att Mälardalens högskola kommer att bli Mälardalens universitet från och med 2022. Lärosätet tillförs 130 miljoner för att få möjlighet att utvecklas som universitet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Högskolan
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.