En större andel basanslag skulle göra det lättare för lärosäten att anställa och behålla personal, enligt Kjell Nilsson, ST inom universitets- och högskoleområdet..
Bild: Mostphotos
En större andel basanslag skulle göra det lättare för lärosäten att anställa och behålla personal, enligt Kjell Nilsson, ST inom universitets- och högskoleområdet..

Kritik mot låga basanslag till lärosäten

HÖGSKOLAN2020-12-22
Den knappa ökningen av lärosätenas basanslag i regeringens forsknings- och innovationsproposition kritiseras av ST inom universitets- och högskoleområdet. Kjell Nilsson i avdelningens styrelse anser att inriktningen leder till mer otrygga arbetsförhållanden.

I slutet av förra veckan presenterade regeringen sin forsknings- och innovationsproposition för de kommande fyra åren. Delar av propositionen uppmärksammades tidigare under hösten när budgeten för 2021 presenterades. Men den innehöll också nyheter som förändringar i högskolelagen och ett uppdrag till Universitetskanslersämbetet att analysera förekomsten av visstidsanställningar och staplade anställningar.

Totalt satsar regeringen 3,4 miljarder kronor på området nästa år, 2024 är siffran 3,75 miljarder kronor. Samtidigt höjs också basanslagen för universitet och högskolor. Anslagen ökar med 700 miljoner kronor nästa år och växer sedan fram till 2024 då de uppgår till 900 miljoner kronor. Men ökningen är inte tillräcklig, anser Kjell Nilsson, ledamot i avdelningsstyrelsen för ST inom universitets- och högskoleområdet.

– Regeringen säger att man vill minska andelen otrygga anställningar. Men det blir lite motsägelsefullt när ökningen av basanslagen samtidigt inte utgör mer än 25 procent av forskningssatsningen, säger Kjell Nilsson.

En större andel basanslag skulle enligt honom göra det lättare för lärosäten att anställa och behålla personal.

Mer positiv är han till höjningen av miniminivån i fördelningen av basanslagen, en satsning Kjell Nilsson tror kommer bli viktig för mindre lärosäten. Beloppet per student ökar från 12 000 kronor till 17 500 per student.

Tummen upp får också den ändring i högskolelagen som aviserades i samband med propositionen. Regeringen meddelade att man genom en principbestämmelse vill stärka den akademiska friheten, något som ska gälla generellt för universitets och högskolors akademiska verksamhet.

– Det här är något vi i ST kämpat för och välkomnar. Det legala skyddet för den akademiska friheten är oerhört svagt och det finns mycket kvar att göra. Vi vill bland annat att sammansättningen i högskolestyrelserna förändras till en majoritet av verksamhetsföreträdare och att högskoleförordningen återregleras till förmån för kollegial och demokratisk styrning, säger Kjell Nilsson.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Högskolan
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.