ST-medlemmen Hossam Soliman trivs på sin nya arbetsplats inom Kriminalvården och ångrar inte att han överklagade myndighetens anställningsbeslut, även om det var tufft att ifrågasätta arbetsgivarens rekrytering.
Bild: Jerker Andersson
ST-medlemmen Hossam Soliman trivs på sin nya arbetsplats inom Kriminalvården och ångrar inte att han överklagade myndighetens anställningsbeslut, även om det var tufft att ifrågasätta arbetsgivarens rekrytering.

Han fick rätt i överklagandenämnden

STATENS ÖVERKLAGANDENÄMND2023-01-25

Förra året var ST-medlemmen Hossam Soliman den enda som fick rätt i Statens överklagandenämnd, som prövar statliga anställningsbeslut. För honom innebar beslutet ett nytt jobb inom Kriminalvården. Nu uppmanar han fler att våga ifrågasätta rekryteringsprocesser som de upplever inte gått rätt till. ”Det finns hopp”, säger Hossam Soliman.

Det var i december 2021 som Hossam Soliman fick beskedet att Kriminalvården avslutat rekryteringsprocessen och valt att anställa en annan sökande som vakthavande befäl vid anstalten och häktet i Högsbo i Göteborg.

Hossam Soliman, som hade varit på en anställningsintervju, minns att beslutet sved och att han var besviken över att hans 19 år långa tjänstgöring inom Kriminalvården och mångåriga erfarenhet som vakthavande befäl inte räckte för att han skulle få jobbet.

– Jag upplevde att det var galet och att det var ett omotiverat beslut. Den person som de hade valt att anställa är också mycket kvalificerad, men jag trodde på mina meriter och kände att det var värt att ta den här striden, säger han.

Enligt lagen om offentlig anställning ska statliga myndigheter enbart ta hänsyn till sakliga grunder när de fattar beslut om anställningar. I lagen nämns ”förtjänst och skicklighet” som exempel på sådana sakliga grunder, och det slås fast att skickligheten – den sökandes lämplighet för tjänsten – normalt ska väga tyngst. En arbetssökande som anser sig ha blivit bortvald av osakliga skäl kan överklaga en statlig myndighets beslut om tjänstetillsättning.

Det var tufft att ifrågasätta arbetsgivarens rekrytering och överklaga beslutet, berättar Hossam Soliman, som hyste små förhoppningar om att han skulle få rätt. Att han trots det bestämde sig för att vända sig till Statens överklagandenämnd berodde på att han av tungt vägande familjeskäl behövde flytta till – och få ett nytt arbete i – Göteborgsområdet.

När Statens överklagandenämnd, som förra året fattade beslut i 258 anställningsärenden, några månader senare biföll hans överklagan kom det som en stor överraskning.

– Alla som jag hade pratat med innan hade sagt ”bli inte besviken, ofta går de på arbetsgivarens beslut”, så jag hade förväntat mig ett avslag. När nämndens beslut kom blev jag väldigt förvånad, säger han.

I sitt beslut skriver Statens överklagandenämnd att både Hossam Soliman och den sökande som Kriminalvården valt att anställa uppfyllde den utannonserade tjänstens ska-krav. De hade goda referenser och ett högt förtroende inom sina respektive verksamhetsområden.

Arbetsgivaren lyfte därutöver särskilt fram att personen som anställts hade god lokalkännedom och högt förtroende på den aktuella arbetsplatsen – men, konstaterar Statens överklagandenämnd, det var inte krav som fanns i annonsen.

Däremot hade relevanta språkkunskaper angetts som meriterande, något som Hossam Soliman hade. Han bedömdes av nämnden också som mer erfaren, med sin långa anställningstid inom myndigheten.

Statens överklagandenämnd ansåg därmed att Kriminalvården inte hade visat att den andra sökande var skickligare än Hossam Soliman, och fastslog att anställningsbeslutet skulle rivas upp och att Hossam Soliman skulle erbjudas tjänsten.

Det är dock inte ovanligt att myndigheter väljer att bortse från nämndens utslag, något som Publikt tidigare har rapporterat om. Ofta hänvisar arbetsgivare till att de hamnar i ett svårt läge när de redan anställt en annan person.

Men i Hossam Solimans fall dröjde det bara några dagar innan han, i februari i fjol, blev uppringd av sin nuvarande chef och tillfrågad om han fortfarande var intresserad av jobbet som han hade sökt. Han tackade ja med blandade känslor.

– Det är klart att det stärker ens självkänsla att få rätt, men jag var också väldigt orolig för hur jag skulle tas emot på den nya arbetsplatsen. De hade anställt en annan person som de tyckte var bättre lämpad, en person som de nu behövde flytta på. Innan jag började jobbet tänkte jag mycket på det och ältade hur mina kollegor skulle se på mig, säger han.

Trots farhågorna gick både flytten till Göteborg och ankomsten till den nya arbetsplatsen över förväntan, berättar Hossam Soliman, som understryker att arbetsgivaren har hanterat situationen på ett mycket bra sätt.

– Jag är så tacksam för att allt har gått smidigt och för att jag har blivit varmt välkomnad. Jag vill verkligen ge cheferna beröm för hur de har skött detta. De har sett till att både jag och den person som först fick tjänsten har landat mjukt. Alla har sett till verksamhetens bästa, säger han.

Även om chanserna statistiskt sett är små att som överklagande få rätt i Statens överklagandenämnd, anser Hossam Soliman att det är viktigt att det finns en möjlighet att få myndigheters anställningsbeslut prövade.

Han uppmanar andra arbetssökande, som inte upplever att en statlig tjänstetillsättning har skett på sakliga grunder, att våga ta strid för sin sak.

– Känner man sig förbisedd är det viktigt att veta att det finns hopp. Man är inte rättshaverist för att man använder sin rätt och tar tillvara den här möjligheten som ges i ett demokratiskt samhälle. Det är en värdefull chans som inte finns i många andra länder där myndigheter anställer vem de vill utan tillsyn, säger Hossam Soliman.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA