ST kritiskt till förslag om nya regler för överklagade anställningar
Staten skulle bli mindre attraktiv som arbetsgivare om det blir lättare att säga upp en anställd när någon överklagat anställningsbeslutet och fått rätt, menar STs förbundsordförande Britta Lejon. Hon tycker att det aktuella utredningsförslaget innebär att den enskilde får bära hela risken för myndigheters felaktiga anställningsbeslut.
I förra veckan presenterades betänkandet i den utredning som haft uppdraget att se över Statens överklagandenämnd och Överklagandenämnden för högskolan, vilket Publikt tidigare rapporterat om.
De båda nämnderna hanterar statliga anställningsbeslut som överklagas av personer som sökt jobbet och ansett sig vara bättre meriterade.
Myndigheter har dock i flera fall valt att inte fullt ut följa nämndernas utslag och hävdat att de hamnat i en svår situation eftersom de redan anställt en annan person.
Mot den bakgrunden fick kammarrättspresident Monica Dahlbom, tidigare förhandlingschef på Arbetsgivarverket, uppdraget att utreda och lämna förslag på vad som ska gälla när ett anställningsbeslut överklagas.
I betänkandet föreslås att de båda nämnderna inte längre ska pröva arbetsledningsbeslut – det vill säga fall där arbetsgivaren beslutar att en redan anställd får en tjänst – utan enbart anställningsbeslut. Och bara om det är uppenbart att myndigheten avvikit från bedömningsgrunderna eller om det blivit fel i processen eller beslutet och det påverkat utgången.
Ett undanröjt anställningsbeslut föreslås då också utgöra saklig grund för uppsägning och därmed ge myndigheten rätt att säga upp den person som anställts på felaktiga grunder.
STs förbundsordförande Britta Lejon är positiv till att systemet ses över. Förbundet har varit kritiskt till att myndigheterna inte rättat sig efter nämndernas avgöranden. Hon tycker dock att utredningen valt en väg som får alltför problematiska följder för den arbetstagare som förlorar sin anställning.
– Det är bra att man har tittat på det här. Men det här förslaget kommer att skapa problem som vi inte har i dag och gör att den som först anställdes får bära hela risken för myndighetens felaktiga anställningsbeslut, säger hon.
Britta Lejon anser att förändringen skulle göra staten mindre attraktiv som arbetsgivare och hon hoppas att regering och riksdag tänker till innan de går vidare med förslaget.
– Vi kan inte göra det riskfyllt att ta anställning i staten. Många myndigheter kommer antagligen att kunna omplacera, men inte alla. Det blir dessutom ändå konstigt för den som sökt och anställts på en annan tjänst. Man behöver fundera på hur man kan minimera risken för den enskilde och se till att staten fortsätter att vara en attraktiv arbetsgivare, säger Britta Lejon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
