Höga trösklar till jobb i Sverige

JOBBEN2013-01-28

Trösklarna in i arbetslivet är höga för de utomeuropeiska flyktingar som kommer till Sverige. Allra svårast att etablera sig har de som kommer från Asien och Afrika, visar en aktuell rapport.

En grupp forskare vid Stockholms universitet har för Socialförsäkringsutredningen granskat arbetslivets förändring sedan 1970-talet. Rapporten visar att Sverige är sämre än de flesta andra europeiska länder på integration. Det tar lång tid för utrikesfödda att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Trösklarna för att få en självständig försörjning är relativt höga.

För de utlandsfödda som vistats i Sverige i minst fem år är skillnaden i sysselsättning cirka sju procentenheter jämfört med dem som är födda i Sverige .

Efter tio år i Sverige börjar andelen sysselsatta i gruppen utlandsfödda närma sig genomsnittet. Enligt rapporten är skillnaden stor beroende på vilken del av världen de utrikes födda kommer ifrån. Gruppen utlandsfödda som varken är i arbete eller studerar domineras av personer som kommer från Afrika eller Asien. Personer som är födda utanför Europa har dessutom svårare att få ett arbete i paritet med sin utbildning. Den grupp som har svårast att integreras i arbetslivet är utrikes födda kvinnor.

Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan unga och medelålders har ökat dramatiskt, liksom skillnaden mellan personer med enbart grundskola och personer med gymnasial utbildning. Allt fler har också högre utbildning än arbetet kräver.

”Sammantaget kan vi säga att det så kallade utanförskapet, om vi med detta menar den kategori av befolkningen som varken förvärvsarbetar eller studerar, ökade på ett problematiskt sätt mellan 1991 och 2000, men att situationen därefter tycks ha stabiliserats”, skriver forskarna.

Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan grupperna i åldrarna 20-29 år respektive 30-54 år har ökat från 10 procentenheter 1981 till nästan 30 procentenheter år 2010. Fyra av fem bland de unga som inte är förvärvsaktiva är studerande.

De äldre mellan 55 och 64 år haft en mer positiv utveckling. Fram till 1990-talet hade de äldre en lägre förvärvsgrad än de unga. I ett internationellt perspektiv har gruppen äldre mycket hög sysselsättningsgrad i Sverige.

Rapporten är skriven av Carl le Grand, Ryszard Szulkin, Andrey Tibajev och Michael Tåhlin, som är verksamma vid Sociologiska institutionen och Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA