JK kritisk till ny myndighetsdatalag

INTEGRITET2015-11-25

Justitiekanslern är en av flera remissinstanser som är kritisk till ett lagförslag om hur myndigheter ska hantera personuppgifter, myndighetsdatalagen. Enligt JK finns risk för att det som är praktiskt för myndigheten väger tyngre än den enskildes integritet.

Informationshanteringsutredningen, som lämnade sitt betänkande i april, har haft i uppdrag att se över registerlagstiftningen som tillsammans med personuppgiftslagen, pul, och annan lagstiftning reglerar hur statliga och kommunala myndigheter ska behandla personuppgifter.

Utredningens bedömning är att dagens regelverk är fragmentiserat och svårförståeligt. Därför föreslås en ny lag – myndighetsdatalagen.

Nu har betänkandet varit ute på remiss. Flera av remissinstanserna är kritiska till att utredningen föreslår en generell bestämmelse om att personuppgifter får behandlas om det är nödvändigt för att en myndighet ska kunna utföra sin verksamhet. Bestämmelsen är tänkt att ersätta tionde paragrafen i pul, som reglerar när behandling av personuppgifter tillåts oberoende av den enskildes samtycke.

Enligt utredningen förändras inget i sak i och med den nya bestämmelsen. Men det håller flera av remissinstanserna inte med om.

JK anser att den föreslagna lagstiftningen ger myndigheterna större frihet att behandla personuppgifter än nuvarande paragraf i pul och EUs personuppgiftsdirektiv. JK konstaterar att det finns en risk för att det som är praktiskt för myndigheten får väga tyngre än den enskildes integritetsintresse. Därför bör tionde paragrafen i pul gälla även i fortsättningen, enligt JK. Liknande synpunkter lämnas av flera remissinstanser, däribland Sveriges kommuner och Landsting och Advokatsamfundet.

JK är också kritisk till att myndighetsdatalagen inte innehåller några bestämmelser om straff för tjänstemän som agerar i strid mot bestämmelserna i lagen. På det sätt förslaget är utformat kan en person som agerar inom privat verksamhet bestraffas, medan en tjänsteman vid en myndighet kan bli fri från straff. Det kan starkt ifrågasättas om det är motiverat att upprätthålla denna inkonsekvens beträffande straffsanktionerna, skriver JK. Även andra remissinstanser tar upp den frågan, exempelvis Arbetsgivarverket.

Flera av remissinstanserna ställer sig också frågande till att ”administrativ verksamhet” ska undantas från myndighetsdatalagens tillämpningsområde.

Det är svårt att veta var gränsen går för administrativ verksamhet, menar JK, som framhåller att det skapas en stor mängd allmänna handlingar inom myndigheternas administration där det kan uppkomma integritetsfrågor kring personuppgiftsbehandlingar.

Den nya lagen föreslås gälla för alla myndigheter med undantag för brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet.

Utredningen bedömer att lagen kan införas från 1 januari 2017.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.