Längst ned i artikeln kan du se hur stor sjukfrånvaron är vid vardera myndighet.
Bild: Getty Images
Längst ned i artikeln kan du se hur stor sjukfrånvaron är vid vardera myndighet.

Liten minskning av sjukfrånvaron i staten

SJUKFRÅNVARO2020-05-18

Sjukfrånvaron i staten minskar något för tredje året i rad, enligt statistik från Statskontoret. Högst sjukfrånvaro av de större myndigheterna har Statens institutionsstyrelse.

En tabell över sjukfrånvaron vid enskilda myndigheter finns i slutet av artikeln.

Sjukfrånvaron i de statliga myndigheterna var 3,8 procent av den tillgängliga arbetstiden under 2019. Det är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år, enligt Statskontoret.

Sjukfrånvaron för kvinnor minskade med 0,2 procentenheter under fjolåret till 5 procent, medan männens sjukfrånvaro oförändrat var 2,5 procent under 2019, liksom året innan. Sjukfrånvaro som varat längre än 60 dagar, den så kallade långtidsfrånvaron, har minskat som andel av den totala sjukfrånvaron – från 52,4 procent år 2018 till 51,3 procent under 2019.

Högst sjukfrånvaro hade tre mindre myndigheter -– Statens medieråd, Överklagandenämnden för studiestöd och Arbetsdomstolen. För myndigheter med få anställda kan en enskild långtidssjukskrivning få stort genomslag.

Av de större myndigheterna hade Statens institutionsstyrelse högst sjukfrånvaro, 7,3 procent, följt av Arbetsförmedlingen med 6,6 procent och Migrationsverket med 6,2 procent.

Vid 33 av 37 myndigheter med fler än 1 000 årsarbetskrafter var sjukfrånvaron lägre eller oförändrad under 2019. Av samtliga de 200 myndigheter som Statskontoret har jämförelsematerial för hade 126, 63 procent, lägre eller oförändrad sjukfrånvaro 2019 än 2018. För 74 av myndigheterna, 37 procent, hade sjukfrånvaron ökat. Bland de stora myndigheter där där sjukfrånvaron ökat finns Migrationsverket och Statens servicecenter..

Bland anställda yngre än 30 år var sjukfrånvaron 2,9 procent, att jämföra med 4,4 procent för gruppen 50 år och äldre.

Sjukfrånvaro i staten

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA