Lönesamtal har liten betydelse

NYHET2004-03-16

Betydelsen av individuella lönesamtal är överdriven. Inom den statliga sektorn finns ingen statistiskt säkerställd effekt alls. För männen är sambandet till och med negativt. 

Av:  Ann-Charlotte Viklund

Effekten av lönesamtalen varierar mellan olika sektorer, men ger i genomsnitt en procents löneökning. Bäst har resultatet hittills varit inom den kommunala sektorn, där man fått två procent.

Detta var en av studierna om individuell löneutveckling som presenterades på en forskarkonferens som den centrala avtalsparten inom det statliga området, OFR, bjöd in till hösten 2003. Konferensen finns nu redovisad i en ny rapport.

En rapport från Saco visar däremot att kvinnor som haft lönesamtal i genomsnitt har 2,6 procent högre lön än de som inte haft sådana. Möjligen kan detta bero på att kvinnor som redan har högre lön i större utsträckning än lågavlönade kvinnor har lönesamtal. En TCO-studie visar att kvinnor förbereder sig bättre än män för lönesamtal, men att detta ännu inte syns i lönestatistiken.

En norsk studie av svenska förhållanden visar att individuell lönesättning kan ge ett ökat löneutrymme, ifall arbetstagarsidan accepterar en större lönespridning. En annan studie av lönesättningen på statens arbetsplatser visar att det lokala facket är svagt och att arbetsgivarsidan därför dominerar.

Det finns heller inget vetenskapligt belägg för att individuell lönesättning ger högre produktivitet, bättre resultat eller ökad tillväxt.

Lönen har endast en sekundär betydelse för arbetsmotivationen, och därmed produktiviteten, enligt psykolog Magnus Sverke. Arbetsklimatet har större betydelse. Han varnar också för att individuell lönesättning som styrmedel i den offentliga sektorn kan leda till något lägre kostnader, men på bekostnad av kvaliteten i arbetet.

Alla undersökningar visar att de flesta anställda vill ha individuella tillägg på lönen, men att de är missnöjda med hur lönesättningen går till i praktiken. Och forskarna är överens:

De anställda måste beredas tillfälle att medverka vid utformningen av lönekriterierna för att ett system med individuell lönesättning ska bli legitimt. Och detta förutsätter en bättre facklig aktivitet på de statliga arbetsplatserna.

Fakta

Rapporten ”Är det lönsamt med individuell lön – vad säger forskningen?” är skriven av journalisten Annbritt Ryman.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Löner
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA