”En lagstiftning om minimilöner skulle rubba ett väl fungerande system utan att göra någon egentlig skillnad för dem med låga löner", konstaterar Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.
”En lagstiftning om minimilöner skulle rubba ett väl fungerande system utan att göra någon egentlig skillnad för dem med låga löner", konstaterar Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Medlingsinstitutet laddar för späckat avtalsår

MEDLINGSINSTITUTET2020-02-20
Trots stor medial uppmärksamhet kring förra årets hamnkonflikt och pilotstrejken sammanfattar Medlingsinstitutet förra året som lugnt. Generaldirektören Irene Wennemo anser att arbetsmarknadens parter tar ansvar. Nu blickar man framåt mot årets stora avtalsrörelse.

Under 2019 fick två konflikter på arbetsmarknaden stor uppmärksamhet. Först vårens hamnkonflikt och sedan sommarens pilotstrejk som slog hårt mot många flygresenärer.

I sin rapport över förra året konstaterar Medlingsinstitutet att de två konflikterna ledde till att ungefär 7 500 arbetsdagar gick förlorade på grund av strejk eller lockout. Utöver det förlorades också ett femtiotal andra arbetsdagar på grund av politiska strejker. Myndigheten framhåller samtidigt att konflikterna på den svenska arbetsmarknaden är väldigt få jämfört med andra länder.

”Parterna tar ansvar för arbetsmarknadens funktionssätt och klarar att hantera utmaningar av olika slag”, konstaterar Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i ett pressmeddelande.

Förra året tecknades drygt 20 nya kollektivavtal, som omfattade runt 130 000 anställda. Att jämföra med i år då runt 500 förbundsavtal för närmare 3 miljoner anställda ska förhandlas fram.

”Under en så omfattande avtalsrörelse finns det naturligtvis flera möjliga konfliktytor, men jag utgår ifrån att arbetsmarknadens parter agerar ansvarsfullt. Och uppstår det problem finns våra erfarna medlare till hands för att bistå dem”, kommenterar Irene Wennemo.

Apropå de heta diskussionerna kring arbetet med att ta fram ett EU-förslag om minimilöner har Medlingsinstitutet också ägnat en del utrymme åt den frågan i årets rapport. Myndigheten konstaterar att de kollektivavtalade lägstalönerna verkar påverka lönerna även bland arbetsgivare utan kollektivavtal, och att andelen anställda i Sverige med låg lön enligt EUs definition är väldigt få.

”En lagstiftning om minimilöner skulle rubba ett väl fungerande system utan att göra någon egentlig skillnad för dem med låga löner. Det finns problem på den svenska arbetsmarknaden, men de beror framför allt på fusk och lagbrott och inte på lönebildningsmodellen”, konstaterar Irene Wennemo.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Avtalsrörelse
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.