Myndighetschefer försvarar datalagring

INTEGRITET2017-02-16
Fem svenska myndighetschefer riktar skarp kritik mot EU-domstolens beslut att den hittillsvarande svenska modellen för datalagring inte är förenlig med EU-rätten. Utan uppgifterna blir det svårare att motverka brott, skriver de fem.

I en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter skriver rikspolischef Dan Eliasson, Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Eva Håkansson, generaltulldirektör Therese Mattsson, riksåklagare Anders Perklev och Säpochefen Anders Thornberg att grova brott blir svårare att lösa, brott mot rikets säkerhet svårare att förhindra och mängdbrott, som till exempel bedrägerier, svårare att utreda efter EU-domstolens beslut.

”För oss är abonnemangs-, kontakt- och positionsuppgifter ofta avgörande för att förhindra, upptäcka, utreda och bevisa brott. När EU-domstolen nyligen sa att den generella lagringen inte kan anses motiverad, var det därför ett hårt slag mot den brottsbekämpande verksamheten. Och i praktiken en framgång för brottslingarna”, skriver de fem.

I debattartikeln påpekar myndighetscheferna att det inte är innehållet i samtal, sms och mejl som sparas. Däremot kan lagrade teleuppgifter avslöja vem som haft kontakt med vem och var personerna befann sig före, under och efter ett visst brott.

”En ytterst liten del av Sveriges befolkning, någon promille, får sina teleuppgifter utlämnade till myndigheterna varje år. De allra flesta får aldrig sin teletrafik kontrollerad, utan uppgifterna stannar hos operatörerna”, skriver de.

Konsekvenserna av EU-domen har blivit att de rättsvårdande myndigheterna får del av färre teleuppgifter. Det urholkar förmågan att bekämpa brott och skydda nationella säkerhetsintressen, skriver de fem:

”Som framgått kan konsekvenserna av EU-domen bli mycket allvarliga. Tänk tanken att det värsta inträffar, ett terroristattentat i Sverige, som skulle ha kunnat förhindras genom den kartläggning som teleuppgifterna kan bidra till. Vi välkomnar därför att regeringen ser problemet och aviserar att man skyndsamt ska påbörja ett arbete för att hitta en lösning.”

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.