Parterna vill ha mer stöd för tillämpningen av nya arbetsmiljöregler
Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö har blivit en viktig del av arbetsmiljöarbetet, enligt Arbetsmiljöverkets utvärdering. Samtidigt efterlyser såväl fack som arbetsgivare mer stöd för hur reglerna ska tillämpas i praktiken.
Snart sex år efter att föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, trädde i kraft våren 2016 presenterar Arbetsmiljöverket en första utvärdering av hur regelverket tillämpas.
Utvärderingen visar att OSA-föreskrifterna, som reglerar arbetsgivarens ansvar att förebygga ohälsa till följd av hög arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling, har mottagits väl av arbetsmarknadens parter.
Enligt utvärderingen, som bygger på underlag från fack och arbetsgivarorganisationer, forskare och företagshälsovård, fyller föreskrifterna i dag en viktig roll.
De tillfrågade fackliga organisationerna understryker att de har sett fram emot föreskrifterna, att föreskrifterna levt upp till förväntningarna och att de blivit en central del av arbetsmiljöarbetet.
Enligt centralorganisationen TCO, där Fackförbundet ST ingår, har det till exempel blivit lättare och mindre stigmatiserat att arbeta med arbetsplatsfrågor som rör stress, psykisk ohälsa och kränkande särbehandling.
Även arbetsgivarorganisationerna är över lag nöjda med föreskrifterna. Utvärderingen visar också att många av OSA-frågorna har lösts på arbetsplatser genom dialog mellan arbetsgivare och skyddsombud utan inblandning av Arbetsmiljöverket.
Samtidigt pekar utvärderingen på flera utmaningar med tillämpningen av föreskrifterna. Arbetstagarorganisationer anser att det är svårt att få föreskrifterna att genomsyra hela organisationen. De tillämpas på ledningsnivå men mer sällan på den operativa nivån, enligt facken.
Arbetsgivarorganisationerna lyfter å sin sida fram svårigheter med att tolka och översätta de generella föreskrifterna till det specifika arbetsmiljöarbetet.
Den statliga arbetsgivarorganisationen Arbetsgivarverket anser att föreskrifterna är vagt formulerade. Till exempel saknas tydliga definitioner av vad som är en kränkande handling eller vad som kan anses vara hög arbetsbelastning, menar Arbetsgivarverket, som varnar för att det kan skapa förväntningar som är svåra att leva upp till.
Att det är svårt att förebygga risker för kränkande särbehandling framhålls av flera intressenter i utvärderingen. Ett annat problem som lyfts fram är att det är otydligt hur fall av kränkande särbehandling ska hanteras, bland annat för att kränkningar i vissa fall även regleras i diskrimineringslagen.
Både arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna anser att det behövs mer stöd och vägledning, såsom fler verktyg och konkreta exempel, för att underlätta tillämpningen av OSA-föreskrifterna.
I sin utvärdering skriver Arbetsmiljöverket att myndigheten ska se över om det är möjligt att uppdatera vägledningen till föreskrifterna och om det finns behov av särskilda informationsinsatser.
I ett pressmeddelande framhåller generaldirektören Erna Zelmin att Arbetsmiljöverket förstår att det kan vara svårt att bedöma risker i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
”Fysiska risker som går att ta på och kan ge direkta skador är lättare att bedöma än risker i organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som ger hälsoproblem över längre tid”, skriver Erna Zelmin, som betonar att detta är frågor som behöver belysas ännu mer.
I vår publiceras den andra delen av Arbetsmiljöverkets utvärdering, som behandlar OSA-föreskrifternas effekter på arbetsmarknaden och i samhället.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
