Annons:

"Vi lider liksom andra myndigheter av resursbrist, vilket gör att vi inte klarar att leva upp till OSA-föreskrifterna fullt ut" säger Anders Pettersson Klein, huvudskyddsombud på Skatteverket.
Bild: Helena Christerdotter
"Vi lider liksom andra myndigheter av resursbrist, vilket gör att vi inte klarar att leva upp till OSA-föreskrifterna fullt ut" säger Anders Pettersson Klein, huvudskyddsombud på Skatteverket.

Arbetsmiljöregler har inte satt stopp för hög arbetsbelastning

ARBETSMILJÖ2023-01-17

Resursbrist och okunskap är två hinder när Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö ska tillämpas, anser flera huvudskyddsombud som vittnar om en ohälsosam arbetsbelastning. ”Personalen är mycket pressad i dag” säger Anders Pettersson Klein, huvudskyddsombud på Skatteverket.

En ny utvärdering av föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, ger en tudelad bild av hur regelverket har tagits emot sedan det infördes 2016, något Publikt tidigare har rapporterat om.

Å ena sidan konstaterar Arbetsmiljöverket, som genomfört utvärderingen, att myndighetens föreskrifter fyller en viktig roll i arbetsmiljöarbetet och att de har fått ett positivt mottagande av arbetsmarknadens parter.

Å andra sidan slår rapporten fast att det finns flera utmaningar vid tillämpningen av föreskrifterna, som reglerar arbetsgivarens ansvar att förebygga ohälsa till följd av hög arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling.

Det är en beskrivning som Johan Almén, vikarierande huvudskyddsombud på Försäkringskassan, känner igen sig i. Han upplever att OSA-föreskrifterna har lyft arbetsmiljöarbetet på myndigheten och förtydligat de krav som ställs på arbetsgivaren.

– När föreskrifterna kom minskade utrymmet för arbetsgivaren att blunda för eller bortförklara de här frågorna. De hjälpte oss att hitta sätt att prata om de här problemen och arbetsgivaren såg att de behövde ta tag i detta. Så föreskrifterna har absolut varit användbara, säger Johan Almén.

Samtidigt ser han svårigheter när föreskrifterna ska översättas till praktiskt arbetsmiljöarbete. En orsak till detta menar han är en bristande kunskap om OSA-frågor på en lägre organisatorisk nivå på Försäkringskassan, där problem som hög arbetsbelastning ofta hanteras. Där prioriteras många gånger verksamhetens resultat högre än arbetsmiljön, anser Johan Almén.

– För många chefer är vårt uppdrag heligt och det saknas en förståelse för att arbetsmiljöarbetet måste vara minst lika heligt. Annars kommer det att fallera. Vi får höra hur fantastiska vi är utifrån att vi levererar höga resultat, men det bränner sönder medarbetare. På en operativ nivå ser jag ofta att den här kunskapen brister, säger han.

Att ansvaret för OSA-frågorna delegeras långt ned i organisationen, där styrningen är stark och möjligheterna att påverka resurserna är begränsade, medför svårigheter att förebygga och åtgärda risker kopplade till arbetsbelastningen, menar Johan Almén.

– På den första nivån i samverkan är det svårt att råda över en obalans mellan de krav som ställs och de resurser som finns. Chefer på den här nivån måste kräva mer resurser uppifrån för att lösa arbetsbelastningen, men det sker inte. Att frågorna inte lyfts till den nivån där de kan åtgärdas är en av våra största utmaningar, säger han.

Även på Kronofogden ligger ansvaret för OSA-föreskrifterna till stor del på första linjens chefer, berättar Matteus Maria Furemalm, huvudskyddsombud på myndigheten. De genomför varje år OSA-ronder tillsammans med myndighetens arbetsmiljöombud för att fånga upp risker och brister i arbetsmiljön.

Ronderna förbättras årligen och fungerar numera väl, enligt Matteus Maria Furemalm. Men han ser också en viss tendens att OSA-frågorna ibland läggs på hyllan under resten av året och att de brister som framkommer vid ronderna inte alltid förs vidare uppåt i organisationen.

– De problem som visar sig vid ronderna ”späds ut” när svar från olika sektioner, enheter och avdelningar slås samman. Även om jag som huvudskyddsombud har en god och konstruktiv samsyn med chefer på de högre nivåerna är det inte alltid som signalerna nedifrån förs upp dit. Det gör att den högsta ledningen inte alltid får tillräckligt med information om de problem och det missnöje som finns på golvet, säger Matteus Maria Furemalm.

Han anser att OSA-föreskrifterna är värdefulla och att de har gett större tyngd åt arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Samtidigt efterlyser han tydligare handledning och råd kopplade till föreskrifterna. Han skulle också gärna se en uppdatering av regelverket, så att det även omfattar arbetsmiljörisker som orsakas av personalbrist.

Kronofogden har – liksom flertalet andra myndigheter – svårigheter att rekrytera och att klara sin personalförsörjning, vilket på många håll gör arbetsbelastningen extremt hög, menar Matteus Maria Furemalm. Även om arbetsgivaren snabbt har vidtagit åtgärder och arbetar för att hantera utmaningarna ser han en risk att medarbetare tvingas till många hastiga omprioriteringar.

– Det skapar en ryckighet som folk mår dåligt av. Jag ser en ökad tendens att även erfarna medarbetare ger upp, gråter och går in i väggen, säger han.

Skatteverkets huvudskyddsombud Anders Pettersson Klein lyfter även han fram arbetsbelastningen som det största arbetsmiljöproblemet på sin myndighet. Han anser att arbetsgivaren på flera sätt arbetar för att efterleva föreskrifterna, till exempel genomförs psykosociala skyddsronder, men han ser flera skäl till att hanteringen av OSA-frågorna trots detta brister.

Liksom övriga skyddsombud som Publikt har talat med menar Anders Pettersson Klein att okunskap och problem med tolkningen av föreskrifterna långt ned i organisationen är en bidragande orsak till svårigheterna.

Han lyfter också fram den årliga generella besparingen som görs på myndig­heternas anslag för löner, det så kallade produktivitets­avdraget, som ett viktigt skäl till att Skatteverket inte alltid klarar att tillämpa föreskrifterna.

– Vi lider liksom andra myndigheter av resursbrist, vilket gör att vi inte klarar att leva upp till OSA-föreskrifterna fullt ut. Personalen är mycket pressad i dag och medarbetare kastas mellan olika uppgifter och verksamheter för att täcka hål. Vi försöker släcka bränder men vi hinner inte förebygga dem. Ska vi kunna efterleva föreskrifterna måste regeringen omvärdera produktivitetsavdraget och sluta göra nedskärningar, säger Anders Pettersson Klein.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA