Bild: Fredrik Hjerling

Hög arbetsbelastning stressar ST-medlemmar

ARBETSMILJÖ2022-10-27
Arbetsbelastningen ökar, uppger över hälften av de svarande ST-medlemmarna i förbundets nya arbetsmiljöundersökning. Var tredje arbetar övertid varje vecka, och drygt var fjärde uppger att de förväntas arbeta på distans när de är sjuka.

ST skickade på försommaren en omfattande enkät om arbetsmiljön till alla yrkesarbetande medlemmar. Närmare 17 000 svarade. I likhet med tidigare arbetsmiljöundersökningar – den senaste gjordes 2018 – kretsar många frågor kring arbetsbelastning, ledarskap och psykosocial arbetsmiljö.

Resultatet visar på en bitvis tuff psykosocial arbetsmiljö, även om skillnaderna mellan arbetsplatser är stora, säger STs utredare Martina Saar.

– Vi ser att arbetsbelastningen fortsätter att öka, och det har den gjort så länge vi har mätt den.

42 procent svarar att arbetsbelastningen är alltför hög, och 55 procent uppger att den har ökat de senaste två åren. Var tredje medlem uppger att de arbetar övertid en eller ett par gånger i veckan.

 

På vissa statliga arbetsplatser anser över hälften av de svarande att en stor arbetsmängd och ett högt arbetstempo är ett psykosocialt problem. Det gäller exempelvis Kronofogden, Försäkringskassan, Transportstyrelsen och Sveriges domstolar.

 

Kvinnor är mer benägna än män att peka på ett högt arbetstempo som ett psykosocialt arbetsmiljöproblem, och kvinnor svarar också att de är mer stressade än män. Tre av fyra kvinnor instämmer helt eller delvis i påståendet ”Jag upplever ofta stress till följd av mitt arbete”.

 

Andra faktorer som de svarande anser försämrar arbetsklimatet är otydliga förväntningar, ständiga förändringar och brister i ledarskapet. Dessutom vågar var femte medlem inte framföra kritik eller önskemål internt som rör hur verksamheten fungerar.

Något som tycks tala emot att det skulle finnas stora arbetsmiljöproblem i staten är att sjukskrivningarna bland statligt anställda har minskat mellan 2016 och 2021. Arbetsgivarverket, som företräder arbetsgivarsidan inom statsförvaltningen, hänvisar till det aktiva systematiska arbetsmiljöarbetet som en framgångsfaktor. Men enligt ST visar den nya rapporten att det kan finnas andra orsaker. Svaren på flera frågor som rör distansarbete tyder på att många försöker sköta sitta arbete trots att de är sjuka eller tar hand om sjuka barn.

Över hälften av de svarande instämmer helt eller delvis i att de blir stressade över att inte hinna med jobbet när de är sjuka, och många har möjlighet att i sådana lägen arbeta på distans. Var fjärde medlem upplever också förväntningar från arbetsplatsen att de ska göra det.

Det är anmärkningsvärt, anser Martina Saar.

– Före pandemin var det ju väldigt få som arbetade hemma vid sjukdom eller vabb, men nu gör man det för att arbetsuppgifterna pressar på.

Martina Saar menar att det är en brist att arbetet inte organiseras så att andra kan ta över vid sjukdom.

– Det kanske inte kan ske i varje enskilt fall, men det finns saker man kan göra för att undvika stress vid sjukdom eller vabb.

Sedan den förra undersökningen gjordes 2018 har en pandemi på flera sätt förändrat förutsättningarna för arbetet. Sedan distansarbete introducerats i stor skala fortsätter många kontorsanställda att arbeta hemifrån i varierande grad. Bara 15 procent svarar att de enbart jobbar från kontoret.

STs medlemsundersökning bekräftar de fördelar med distansarbete som tagits upp i flera andra studier – minskad restid, ett lättare livspussel, ett mer självständigt arbete. Tre av tio svarande upplever inga nackdelar alls, men de som gör det nämner främst bristande tillgång till kollegor och svårigheter att skilja mellan arbete och fritid. De yngre är mer negativa än de äldre, och säger sig oftare sakna tillgång till sin chef.

Ungefär hälften av de svarande uppger att de övergripande reglerna kring distansarbetet satts på central nivå på arbetsplatsen. Bara var femte svarar att det gjorts på enheten eller avdelningen. I många fall görs individuella överenskommelser mellan chef och medarbetare om distansarbetets omfattning.

Enligt ST finns det risker med ett sådant tillvägagångssätt. Den som har en stark förhandlingsposition kan lättare få sina önskemål uppfyllda. Även omständigheter som storleken på bostaden kan påverka möjligheten att distansarbeta. Det kan också bli så att den anställde undviker att påtala problem av rädsla att inte få fortsätta med distansarbetet.

– Det är lite vilda västern nu. Arbetsplatserna gör väldigt olika, och man vet inte var det ska landa när det gäller omfattningen och hur man ska arbeta med arbetsmiljön hemma. Min känsla är att facket inte är inkopplat här på samma sätt som på andra områden. Det behövs en kollektiv dialog med principiella lösningar, säger Martina Saar.

I STs medlemsundersökning 2018 uppgav 28 procent av de svarande att hot och våld förekom på deras arbetsplats. I årets undersökning var andelen 34 procent, och rapportens slutsats är att det handlar om en verklig ökning.

– Hot och våld förekommer där vi har sett det tidigare, men också inom nya grupper, säger Martina Saar.

Hoten och våldet kommer nästan uteslutande från personer som i enkäten kallas medborgare. De mest utsatta arbetsplatserna är också sådana där man har mycket medborgarkontakter eller arbetar nära klienter. Inom åtta ST-avdelningar har mer än var tionde medlem själv varit utsatt för hot och våld: Statens institutionsstyrelse, Kriminalvården, Kronofogden, Spårtrafiken, Statens servicecenter, Försäkringskassan, Migrationsverket och Sveriges domstolar.

 
 

Mer än hälften av de svarande anser att de fått bra stöd av arbetsgivaren vid hot- och våldshändelser. I rapporten noteras dock att vissa arbetsplatser skiljer ut sig negativt i det avseendet. Sämst betyg ger ST-medlemmarna på universitet och högskolor, där nästan två tredjedelar dömer ut stödet som otillräckligt. Martina Saar tror att det hänger ihop med en ovana vid situationen.

– Det kan vara så att utsatta inte rapporterade lika mycket tidigare. Men det kan också vara så att det har blivit vanligare att forskare hotas för vad de publicerar, och att lärare hotas av studenter som är missnöjda med sina betyg. Lärosätena har inte lärt sig att hantera sådana situationer, och det har saknats system för rapportering och insatser, säger hon.

STs medlemsundersökning har gjorts i samarbete med Novus och har en svarsfrekvens på cirka 28 procent. Svaren har viktats utifrån ålder och kön, och Martina Saar bedömer att svaren är representativa för medlemskåren.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Arbetsmiljö
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.