ST-representanterna Kim Wersäll och Elin Larsson är de enda som vill prata öppet med Publikt om situationen på Migrationsverket i Flen. De berättar om hur medarbetare stressas av höga produktionskrav och en kultur av kontroll.
Bild: Bo Arrhed
ST-representanterna Kim Wersäll och Elin Larsson är de enda som vill prata öppet med Publikt om situationen på Migrationsverket i Flen. De berättar om hur medarbetare stressas av höga produktionskrav och en kultur av kontroll.

Produktionskrav och kontrollkultur stressar anställda

MIGRATIONSVERKET2016-10-11
Trots att vi får höra att kvalitet är viktigast är det fokus på produktion, pinnjakt och kontroll, säger Elin Larsson och Kim Wersäll på Migrationsverket i Flen. »Det kanske är hårt att säga att man är bevakad, men lite så är det«, säger en anställd som vill vara anonym.

Migrationsverket i Flen ligger i en grön sluttning och består av flera enheter i röda och gula tegelbyggnader.

I asylprövningsenhetens reception är det trångt och varmt och nästan alla stolar är upptagna. Där möter Elin Larsson, ledamot i STs sektionsstyrelse, och Kim Wersäll, arbetsplatsombud för ST, upp. De är de enda som vill prata öppet om situationen på arbets­platsen.

De konstaterar att många anställda är frustrerade och stressade.

– Läser man protokoll från arbetsplatsträffar förstår man att folk inte mår bra, säger Kim Wersäll.

Målet är att de ska ha tagit beslut i 5 700 asylärenden till årsskiftet. Just nu har de beslutat i knappt hälften.

»Målen känns orimliga och då blir det negativt med mål«, säger en anställd som vill vara anonym.

Elin Larsson och Kim Wersäll är också kritiska till den kontrollkultur som de anser har vuxit fram. Varje team har en Excelfil där alla får skriva in antalet beslut de tror att de ska klara kommande vecka.

– I slutet av veckan stämmer teamledaren av. Har man tagit för få beslut får man förklara varför man inte uppnått målen, säger Elin Larsson.

Filen är öppen för alla i teamet, men det syns inte hur svåra de olika ärendena är. Produktionstakten diskuteras också på utvecklingssamtal och lönesamtal.

– Det skapar frustration och stress. Och det blir svårt att säga ifrån om någon annan har fler pinnar, säger Kim Wersäll.

Nu vill arbetsgivaren att de jobbar övertid och även då är det väldigt styrt, förklarar de.

Fortfarande handläggs ärenden som rör asylsökande som kom hösten 2015.

Det finns många skäl till det, menar Elin Larsson. I höstas omdirigerades anställda på alla enheter till att registrera och ta emot asylsökande.

– Jag var en av dem. Det var en absurd situation. Men vi klarade det och det är jag stolt över. Redan då blev jag orolig för hur det skulle bli när alla ska utredas. Ledningen borde ha tagit fram en strategi för länge sedan.

Enheten har också lånat ut personal, haft hög personalomsättning och många är nyanställda, säger hon.

Kim Wersäll konstaterar att det är svårt att få chefer att förstå hur lång tid ett ärende tar utöver själva utredningssamtalet.

– Du ska stämma av den nya informationen med övrig information, vad vi vet om landet, ta ställning till bevismaterial och granska identitetshandlingar om de finns.

Det hela ska leda till ett skrivet beslut, oftast tio till tjugo sidor.

»Det påverkar en att man inte når upp till målen trots att man sitter kvar på kvällarna. Man känner sig otillräcklig«, säger en annan anonym anställd.

Caroline Henjered, regionchef, säger att Migrationsverket har en gigantisk utmaning.

– Vi har en uppdragsgivare så det är klart att vi har mål. Dialogerna mellan medarbetare och teamledare kan uppfattas som kontroll. Då får vi ta till oss det och se till att det uppfattas mer som ett stöd.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.