Tidigare var Karin Fast Aronsson tjänstledig från sitt arbete en dag i veckan. Då ägnade hon den lediga tiden åt sin  ungdomsdröm – måleriet. »Jag har märkt hur mycket näring det gav också till mitt vanliga arbete«, säger hon.
Bild: Øyvind Lund
Tidigare var Karin Fast Aronsson tjänstledig från sitt arbete en dag i veckan. Då ägnade hon den lediga tiden åt sin ungdomsdröm – måleriet. »Jag har märkt hur mycket näring det gav också till mitt vanliga arbete«, säger hon.

ST vill stärka rätten till delpension

DELPENSION2018-04-18
Avtalet om statlig delpension ska hjälpa fler att stanna kvar längre i arbetslivet. Men myndigheterna tillämpar det väldigt olika. Karin Fast Aronsson på Länsstyrelsen i Värmlands län sökte delpension och fick nej. Då sade hon upp sig.
Av:  Börge Nilsson

Hennes arbetsgivare ville att hon skulle arbeta heltid åtminstone ett år till, men effekten blev den rakt motsatta.

– Jag blev arg. Mitt mål var ju att orka hänga i till pensionen, säger Karin Fast Aronsson, som i dag målar tavlor på heltid och trivs utmärkt med det.

Det är arbetsgivaren som avgör vem som kan få delpension efter att ha fyllt 61 år. I en protokollsanteckning till delpensionsavtalet för anställda i staten rekommenderar de centrala parterna arbetsgivarna »att i största möjliga utsträckning tillmötesgå arbetstagarens önskemål om arbetstidsminskning för att kunna få delpension«.

Men enligt STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar har tillämpningen varit för restriktiv och utfallet godtyckligt. ST har fått signaler om att vissa myndigheter fattat principbeslutet att inte godkänna några ansökningar om delpension över huvud taget.

I förhandlingarna om det nya pensionsavtalet som började gälla 2016 drev ST att delpensionen i större utsträckning skulle bli en rättighet och att ansökningar om delpension ska förhandlas mellan parterna.

– Vi vill ha ett tydligare inflytande över hur det här hanteras, säger Åsa Erba-Stenhammar.

Kravet ställdes också i avtalsförhandlingarna 2016 och 2017, men utan framgång.

Arbetsgivarverkets biträdande för­handlingschef Matilda Nyström Arnek anser däremot inte att det är ett problem att myndigheterna hanterar delpensioner olika.

– Avtalet bygger på att det ska kunna vara olika. Det här är inte en rättighet. Varje arbetsgivare har möjlighet att utifrån verksamhetens förutsätt­ningar bedöma om man kan bevilja del­pension eller inte, säger hon.

Statistik från Statens tjänste­pensionsverk, SPV, visar att antalet ny­beviljade delpensioner minskat stadigt i nästan tio år, men preliminära siffror för 2017 tyder i stället på en ökning.

Om förändringarna över tid beror på hur många som ansökt om delpension eller på arbetsgivarnas vilja att bi­falla ansökningarna går inte att utläsa av statistiken.

På Länsstyrelsen i Värmlands län är poli­cyn att delpension ska användas för att »skapa förutsättning för ett längre arbets­liv genom att förebygga sjukskrivning, ohälsa eller försämring av arbetsförmågan hos äldre med­arbetare«.

Under sina år på länsstyrelsen har Karin Fast Aronsson haft olika arbetsuppgifter. 2005, när hon arbetade som handläggare, drabbades hon av utmattningssyndrom.

– Det berodde delvis på mycket hög arbetsbelastning, men också på en olycka där min man skadade ryggen.

Hon började arbeta på länsstyrelsen som 19-åring. När barnen var vuxna tog hon tag i konstnärsdrömmen från sin ungdom. Hon har gått målarkurser, fått stipendier och hållit separat­utställningar.

– Det här är en ungdomsdröm. Och jag märkte hur mycket näring det gav också till mitt vanliga arbete.

När hon flera år senare åter kände av signalerna från utmattningssyndromet begärde hon tjänstledigt en dag i veckan för att måla.

– Det var oerhört lyckat. Jag mådde så mycket bättre när jag fick chansen att vila lite och måla på måndagarna.

Nere i källaren på Egnahemsgatan i Karlstad är det tavlor överallt. Dukarna är stora, tekniken akryl och uttrycket koloristiskt.

– Det passar mitt temperament. Det torkar snabbt, man kan måla över och ändra sig.

När Karin Fast Aronsson hade ett halvår kvar till 61-årsdagen uppmärksammade hon möjligheten att söka delpension en dag i veckan.

– Jag tyckte det kändes väldigt bra när jag hade funnit mig till rätta med 20 procents mindre arbetstid.

Men hon fick nej.

– Jag blev oerhört förvånad, ledsen och arg. Och sen blev jag förvånad över att jag blev så arg.

Arbetsgivaren bestämmer, det vet hon, men hon hade inte förväntat sig ett nej efter 42 år på länsstyrelsen. Särskilt som hon varit utbränd och sjukskriven ett halvår och sedan kurerat sig själv med tjänstledighetens hjälp.

Arbetslusten rann bort. Men hon gav arbetsgivaren en chans till.

– Jag frågade direkt om de inte kunde ändra sig. Sen skrev jag ett mejl där jag begärde omprövning och motiverade varför – man är ju byråkrat.

Det blev nytt möte, nytt hopp – men ett nytt nej.

Så Karin Fast Aronsson sade upp sig. Den 15 april 2016 gick hon hem.

– Det blev jättebra.

Hon fick en känsla av att cheferna ångrade sig efteråt och är noga med att hon inte är bitter utan blev arg, riktigt förbannad.

HR-strategen Pia Gustavsson var tillförordnad administrativ chef när Karin Fast Aronsson sökte delpension.

– Vi hade ett sparbeting och hade tvingats säga nej till en annan person året före. Den personen sökte igen och fick ja när vi hade lagt in pengarna i budgeten och det var så vi uppmanade Karin att göra, säger Pia Gustavsson.

Hon försvarar också beslutet med att länsstyrelsen vid det tillfället hade arbets­uppgifter på heltid till Karin Fast Aronsson.

– I det läget kunde vi inte backa. Men det är ett misslyckande att inte ha kommit överens, säger Pia Gustavsson.

Nu lever Karin Fast Aronsson på den statliga tjänstepensionen som hon tar ut i fem år och som ger drygt 6 000 kronor på kontot varje månad.

– Det är inte mycket. Men vi är två sextioplussare, ungarna är utflugna sedan länge och vi har betalat av på huset. Dessutom känns det bra att vara en sån som inte behöver så mycket pengar för att överleva.

Kan sökas när man fyllt 61 år

  • Statsanställda som tjänat in pensions­rätt i tio år och är 61 till 64 år kan enligt ett avtal från 2003 söka delpension.
  • Det är arbetsgivaren som bestämmer om delpension beviljas, med hänsyn till ekonomi och verksamhet.
  • Delpension kan ges med upp till 50 procent. Arbets­givaren betalar 80 procent av lönen för den tid som delpensionen beviljas.
  • I pensionsavtalet från 2016 infördes nya regler för dem som är födda 1988 eller senare. De innebär att arbetsgivaren avsätter en särskild premie på 1,5 procent som i framtiden kan användas till delpension, om arbetsgivaren går med på det, eller förstärka ålderspensionen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.