Rekordfå beviljas delpension

DELPENSION2022-04-26

Antalet nya delpensioner minskade förra året med nästan 20 procent jämfört med 2020, enligt statistik från Statens tjänstepensionsverk. Helén Högberg, statistiker på myndigheten, tror att pandemin kan vara en förklaring till att rekordfå statsanställda beviljades delpension.

Sedan 2003 har statsanställda mellan 61 och 65 år haft möjlighet att ansöka om delpension för att gå ned i arbetstid och ändå behålla en stor del av sin tidigare lön.

De första åren efter avtalets införande ökade antalet nya delpensioner år för år, men den uppåtgående kurvan vände 2007. Det året beviljades drygt 2 000 nya delpensioner av de statliga arbetsgivarna. Därefter har de nya delpensionerna stadigt blivit färre.

Fjolåret innebar inget undantag – tvärtom noterades en ovanligt stor minskning av antalet nya delpensioner under ett och samma år, enligt statistik från Statens tjänstepensionsverk, SPV.

Enligt SPV beviljades endast 842 nya delpensioner 2021. Motsvarande siffra 2020 var 1 043 nya delpensioner. Det är en minskning med nästan 20 procent under ett år, vilket sticker ut, enligt Helén Högberg, statistiker på SPV.

– Antalet anställda i åldern 61 till 65 år har också minskat, men inte alls så här mycket. Det är en minskning av de nya delpensionerna från en låg nivå till ännu lägre nivå, säger hon.

Vid delpension kompenserar arbetsgivaren 60 procent av den anställdes löneminskning, alltså skillnaden mellan den tidigare heltidslönen och den nya lönen, när arbetstagaren går ned i arbetstid.

Om det har blivit färre nya delpensioner för att arbetsgivarnas avslag har ökat eller om det beror på att färre ansöker om delpension har SPV inget svar på. Men Helén Högberg tror att den nya bottennoteringen 2021 kan vara kopplad till hemarbetet under pandemin.

– Vi vet inte det, men det kan vara så att folk har ansökt om delpension i mindre utsträckning på grund av möjligheten att jobba hemifrån. Om anställda har upplevt positiva effekter av hemarbetet, som minskad stress till exempel, kan behovet av delpension ha minskat, säger hon.

Bland dem som har beviljats delpension har andelen som dessförinnan varit långtidssjukskrivna ökat de senaste åren. Det gör att Helén Högberg även ser en möjlig koppling mellan minskningen av de nya delpensionerna och det faktum att sjukskrivningar, som är längre än tre månader, har sjunkit kraftigt inom staten under pandemin.

2020 minskade långtidssjukrivningarna bland statsanställda med 36 procent jämfört med 2019, från 8 748 långa sjukfall till 5 577 långa sjukfall. Förra året låg långtidssjukrivningarna kvar på samma relativt låga nivå.

– Det kan vara så att många som har varit sjukskrivna tidigare har ansökt om delpension för att de inte orkar jobba mer. Om nu allt fler har mått bättre, kanske på grund av hemarbetet, och inte har behövt vara sjukskrivna kan det också ha lett till att färre känner behov av delpension. Det är en spekulation, säger Helén Högberg.

Hon ser inget som tyder på att någon enskild arbetsgivare har förändrat inställning till delpension. Under fjolåret var det, liksom tidigare år, Polisen och Skatteverket som godkände flest delpensioner även om de två stora myndigheterna också beviljade färre nya delpensioner 2021 jämfört med 2020.

– Det är en någorlunda likartad förändring på de flesta myndigheterna vilket tyder på att minskningen är en allmän trend. Eftersom inga avtal har förändrats är den stora förändringen som kan ha påverkat delpensionerna under den här perioden pandemin, säger Helén Högberg.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA