I rapporten konstateras att regeringen saknar en helhetsbild av myndigheternas digitala utveckling och ställer få krav på återrapportering i regeringsuppdrag.
Bild: Getty Images
I rapporten konstateras att regeringen saknar en helhetsbild av myndigheternas digitala utveckling och ställer få krav på återrapportering i regeringsuppdrag.

Svag styrning av digitalisering

DIGITALISERING2020-11-13
Den statliga förvaltningen behöver göra stora investeringar i digital teknik, konstaterar Statskontoret. Men myndigheterna anser att styrningen och samordningen från regering och departement är för svag.

På regeringens uppdrag har Statskontoret och Myndigheten för digital utveckling, Digg, granskat styrningen av digitala investeringar i offentlig förvaltning. I rapporten konstateras att regeringen saknar en helhetsbild av myndigheternas digitala utveckling och ställer få krav på återrapportering i regeringsuppdrag. Många myndigheter uppfattar styrningen som svag och utan samordning mellan olika departement.  Enligt rapporten medför det en risk för ineffektivitet, framför allt i förvaltningsgemensamma digitala investeringar.

Enligt rapporten har regeringarna i Danmark, Norge, Finland och Storbritannien bättre överblick över den digitala utvecklingen inom offentlig förvaltning än den svenska. Det gäller bland annat vilka projekt som prioriteras och deras kostnader. I de nämnda länderna finns finansieringslösningar som gör det lättare att genomföra förvaltningsgemensamma investeringar, och i tre av länderna finns särskilda statliga organ som har i uppdrag att ge rådgivning och stöd till myndigheterna.

Rapporten visar att i princip alla statliga myndigheter genomför digitala investeringar och arbetar strukturerat med digitalisering. De har strukturer för behovsanalys, beslutsfattande, återrapportering och prioriteringar. Ny teknik i offentlig verksamhet förväntas optimera resursanvändningen inom en rad områden.

Myndigheterna hämtar också hem effekter av insatserna, men brister enligt rapporten i uppföljningen. Oftast därför att uppföljningar och utvärderingar kräver resurser och att effekterna kan vara svåra att mäta. Statskontoret konstaterar också att det ofta saknas nollmätning före insatsen, vilket försvårar uppföljningen.

Även om syftet med en investering är att effektivisera den egna verksamheten, är det inte självklart att den leder till besparingar, skriver Statskontoret. Övergång till digitala system kan också öka kostnaderna, bland annat för att driften tar resurser. Det kan också vara så att gamla system måste drivas vidare parallellt med de nya, för att upprätthålla servicen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.