Enligt rapporten fick 57 procent av de personer som nekades sjukpenning mellan december 2018 och sista mars 2019 sin huvudsakliga inkomst från att arbeta ett år efter avslaget.
Bild: Mostphotos
Enligt rapporten fick 57 procent av de personer som nekades sjukpenning mellan december 2018 och sista mars 2019 sin huvudsakliga inkomst från att arbeta ett år efter avslaget.

Tre av tio jobbade inte efter nekad sjukpenning

SJUKFÖRSÄKRING2020-11-18

Bland de personer som nekats sjukpenning efter dag 180 får drygt hälften sin huvudsakliga inkomst från arbete ett år senare. 28 procent arbetade inte alls tolv månader efter beslutet, visar en rapport från Försäkringskassan.

Under de första 180 dagarna med sjukpenning bedömer Försäkringskassan huruvida den sjukskrivne kan arbeta utifrån dennes nuvarande anställning.

Efter 180 dagar med sjukpenning bedömer myndigheten i stället om personen skulle kunna utföra ett arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.

På uppdrag av regeringen har Försäkringskassan nu kartlagt vad som händer med de personer som nekats sjukpenning i den sistnämnda processen, alltså mellan dag 181 och dag 365. Kartläggningen gäller de som nekades sjukpenning från december 2018 till och med mars 2019 och är i åldern 24 till 64 år.

För att ta reda på det har myndigheten samlat in uppgifter från Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och Centrala studiestödsnämnden.

Enligt rapporten har 57 procent av dem som nekats sjukpenning ett arbete för att klara sin huvudsakliga försörjning ett år efter beslutet. Det betyder att de har en inkomst på minst 120 000 kronor om året, där 75 procent av detta ska komma från förvärvsarbete, enligt Försäkringskassans definition.

För denna grupp sjönk dock inkomsten med ungefär 41 000 kronor jämfört med året innan sjukskrivning, enligt rapporten.

Av dem som nekats sjukpenning efter dag 180 arbetade 28 procent inte alls tolv månader efter beslutet.

Försäkringskassans kartläggning visar också att 17 procent av dem som nekats sjukpenning ställde om under perioden och började jobba för en annan arbetsgivare.

Det är en marginell ökning jämfört med hur många inom samma grupp som bytte arbetsgivare under året före sjukskrivningen, då 15 procent ställde om och bytte till ett annat jobb.

Myndigheten konstaterar i rapporten att de personer som hade en relativt hög arbetsinkomst före sjukskrivningen, på 400 000 kronor per år eller mer, i större utsträckning fanns bland dem som försörjde sig genom arbete ett år efter att ha nekats sjukpenning. Detsamma gäller för personer som enbart var sjukskrivna på deltid.

Enligt rapporten var sannolikheten något lägre för att män som nekats sjukskrivning efter dag 180 i huvudsak försörjde sig genom arbete efter sjukskrivningen. Detsamma gäller för personer som är föräldrar till barn under 6 år.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA