Sjukpenning

Det kan i vissa fall vara tillräckligt med ett läkarintyg som enbart bygger på patientens egna uppgifter för att medge sjukpenning, fastslår Högsta förvaltningsdomstolen.

Regeringen har beslutat att utreda olika delar av sjukförsäkringen. Tre utredningar ska se över läkarintygets betydelse, beräkningen av sjuk- och aktivitetsersättning samt göra en översyn av genomförda förändringar.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, får regeringens uppdrag att kartlägga förändringar i sjukförsäkringen sedan 2008. ISF ska också granska hur enskilda har påverkats av förändringarna.

Långtidssjukskrivningarna inom staten minskade med 36 procent under 2020 jämfört med föregående år, enligt statistik från Statens tjänstepensionsverk. Än så länge finns det ingen förklaring till varför långtidsfrånvaron sjönk så kraftigt under pandemiåret.

TCO välkomnar regeringens initiativ till att förändra sjukförsäkringen. TCO har länge krävt en höjning av taket i sjukförsäkringen och förväntar sig nu ett brett riksdagsstöd för förslaget.

Försäkringskassans styrning inom sjukförsäkringsuppdraget har en rad brister, skriver myndighetens internrevision i en granskningsrapport. Bland annat finns inom myndigheten olika syn på utredningsskyldigheten och betydelsen av de medicinska underlagen vid bedömning av rätten till sjukpenning.

Försäkringskassan kommer att granska sin egen hantering av sjukförsäkringen, rapporterar Sveriges Radios Ekot. En av orsakerna är ett växande antal avslag på ansökningar om sjukpenning, som inte kan förklaras av ändrade regler.

Försäkringskassan räknar med att kostnaderna för socialförsäkringen kommer att minska under 2021. På grund av pandemin ökade kostnaderna kraftigt under förra året.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, begär att regeringen tillfälligt ändrar reglerna och senarelägger krav på läkarintyg i sjukpenningärenden. Syftet är att avlasta hälso- och sjukvården.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, anser i en rapport att reglerna för förebyggande sjukpenning inte fungerar som avsett, främst därför att Försäkringskassan och hälso- och sjukvården tolkar reglerna olika.

Bland de personer som nekats sjukpenning efter dag 180 får drygt hälften sin huvudsakliga inkomst från arbete ett år senare. 28 procent arbetade inte alls tolv månader efter beslutet, visar en rapport från Försäkringskassan.

Försäkringskassan får i uppdrag av regeringen att identifiera och åtgärda eventuella brister i sjukpenningärenden. Det gäller främst ärenden där sökande har nekats sjukpenning med hänvisning till att de kan ta ett ”på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete”.

Försäkringskassan bekräftar i en analys att allt fler sjukförsäkrade får ut en mindre andel av sin inkomst i sjukpenning. Var tredje kvinna och mer än varannan man slår i taket på 31 530 kronor i månadslön i sjukförsäkringen.

Justitieombudsmannen, JO, kritiserar åter Försäkringskassan för långsam handläggning i ett sjukpenningärende. JO kritiserar också att en enskild nekats anstånd i två veckor för en läkarkonsultation.

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Polismyndigheten och Skatteverket följer inte lagens krav om att upprätta en plan för återgång i arbete för anställda som är sjukskrivna 60 dagar eller längre. I drygt en tredjedel av ärendena saknas en sådan plan, enligt en granskning från Riksrevisionen.