Bild: Mostphotos

Utredning vill stärka innovationsarbete

HÖGSKOLAN2020-11-11
Det finns stora brister i systemet kring högskolornas sätt att ta vara på idéer och innovationer från forskningen, enligt en utredning om innovationens roll som drivkraft inom högskolan.

Att Sverige under de senaste 100 åren har gått från att vara ett av Europas fattigare länder, med stor utvandring, till att bli ett av de mest välmående och innovativa och med en relativt sett stor invandring beror till stor del på innovationer och ständig förnyelse, konstaterar den särskilde utredaren Alf Karlsson. Enligt honom behöver landet fortsätta att genomföra förändringar som ingen annan har gjort tidigare och vara mer innovativa än andra för att hålla oss i täten.

Men variationen mellan högskolorna är stor, när det gäller deras förutsättningar att bidra till nya lösningar som leder till ökad konkurrenskraft, mindre miljöpåverkan och nya jobb, konstaterar utredningen, som främst tittat på innovationsstöd och holdingbolag. Den stora variationen mellan högskolorna gör att stödet inte är ändamålsenligt. Det finns i dag högskolor som nästan helt saknar tillgång till professionellt stöd för sina studenter, forskare och andra medarbetare.

Holdingbolagen vid Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet står ensamma för cirka 70 procent av de investeringar som genomförts av holdingbolagen den senaste femårsperioden, konstaterar utredaren. Det visar att tillgången till finansiering är bristfällig och ojämn över landet. Det är enligt utredningen en konsekvens av en under lång tid förd politik – holdingbolagen har fått uppgifter, men inte givits de finansiella förutsättningarna att genomföra uppdragen fullt ut.

För att komma tillrätta med bristerna med stödets ändamålsenlighet och effektivitet föreslår utredningen ett antal åtgärder. De berör bland annat innovationsfrämjande verksamhet, finansiering av projektbolag samt förslag för ökad styrning av och frihet för holdingbolagen och olika sätt för att stödja högskolorna.

Utredningen föreslår att årliga uppföljningar görs av Universitetskanslersämbetet, UKÄ, och att mer genomgripande utvärderingar ska göras av Vinnova vart fjärde år. Utvärderingen ska redovisa resultat och effekt av verksamheten vid högskolorna och ge riksdagen underlag för bedömning av måluppfyllelsen.

Högskolor som bedöms arbeta framgångsrikt med stöd för nyttiggörande kan tilldelas innovationskontor av regeringen efter förslag från Vinnova. Utredningen för också fram att varje högskola som vill ska få möjlighet att bilda holdingbolag. Högskolorna ska kunna föra över pengar till bolagen med vissa begränsningar.

Totalt uppgår kostnaderna för utredningens förslag till 340 miljoner kronor per år, där den största posten är 168 miljoner kronor för de nya innovationskontorens verksamhet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.