Bild: Creative Commons

Värmlands tingsrätt riskerar vite

DOMSTOLARNA2020-08-12
Värmlands tingsrätt hotas av vite från Arbetsmiljöverket efter en anmälan från huvudskyddsombudet om alltför hög arbetsbelastning på domstolshandläggarna. ”Man ser hur högarna växer, och samtidigt ringer folk och frågar hur det går med deras mål. Det är påfrestande”, säger huvudskyddsombudet Linn Flood till Publikt.

Arbetsmiljöverket gjorde i april en inspektion på Värmlands tingsrätt – på telefon på grund av coronapandemin – och kom med sitt beslut i juli. Beslutet innebär att arbetsgivaren måste kontrollera att de åtgärder som genomförts för att förbättra domstolshandläggarnas arbetsmiljö fått effekt. Kontrollen ska vara klar senast sista september, annars utdöms ett vite på 25 000 kronor.

– Det känns bra att Arbetsmiljöverket tog anmälan på allvar, säger huvudskyddsombudet Linn Flood. Jag är nöjd med att de har sett problemen och att arbetsgivaren måste agera.

Hon gjorde sin anmälan redan i december förra året. Enligt anmälan har måltillströmningen och arbetsbelastningen på handläggarna ökat i flera år, vilket resulterat i stress, sjukskrivningar, ont i magen och huvudvärk.

– Om man ligger efter och har ett konstant inflöde kommer man aldrig ikapp, konstaterar Linn Flood. Man ser hur högarna växer, och samtidigt ringer folk och frågar hur det går med deras mål. Det är påfrestande.

När Arbetsmiljöverket gjorde sin inspektion i april var arbetsgivare och skyddsombud överens om att coronapandemin förvärrat situationen ytterligare.

– Många mål ställs in eller får hållas via video, och det innebär merarbete, säger Linn Flood. Dessutom har flera i personalen varit sjuka, och vi har nyanställda som ska läras upp.

Enligt anmälan förekommer även samarbetsproblem, vilket Linn Flood tror hänger samman svårigheterna att hinna med arbetsuppgifterna.

– Tidigare hjälptes vi åt, men nu mår många så dåligt att de bara orkar tänka på sig själva. Vi behöver komma tillbaka till ett ”vi”.

Ledningen för Värmlands tingsrätt beskriver i svar till Arbetsmiljöverket vad man gjort för att förbättra arbetsmiljön, till exempel kortade telefontider, rekrytering av fler domstolshandläggare och en chef för handläggarna samt tillsättandet av en arbetsgrupp för att gå igenom handläggarnas arbetssituation.

Arbetsmiljöverkets beslut innebär att ledningen måste kontrollera att de vidtagna åtgärderna säkerställer att domstolshandläggarna inte har en ohälsosam arbetsbelastning.

Tingsrättens chef Lars Holmgård säger till Publikt att parterna enats om att låta en extern part, företagshälsovården, genomföra den begärda utvärderingen. Företagshälsovården ska träffa enskilda domstolshandläggare och diskutera vad åtgärderna lett till.

Han säger att han tycker att det är bra att arbetsmiljön uppmärksammas.

– Domstolshandläggarna har det tungt, inte bara relaterat till corona. Jag tror att det här skulle ha kunnat hända i många av Sveriges domstolar.

Tror du att de åtgärder ni vidtagit för arbetsmiljön räcker?

– Vi har gjort väldigt mycket, och jag tror att det kommer att få god effekt. Om det är tillräckligt på sikt kan diskuteras. Verkligheten är att vi har ett arbete som måste göras, och vi har inte så mycket pengar.

Huvudskyddsombudet Linn Flood säger att hon hoppas att alla handläggare får komma till tals och att arbetsplatsen går till botten med problemen.

– Det handlar nog inte bara om att vi behöver bli fler. Cheferna behöver mer kunskap om vårt arbete och skapa en samlad struktur för hur vi ska jobba och hur arbetsprocesserna kan utvecklas. Vi behöver också arbetsgivarens stöd för att vi ska få bättre sammanhållning i vår arbetsgrupp.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.