Det du bör veta om du blir sjuk

PÅ JOBBET: DINA RÄTTIGHETER.2004-05-17

Även den friskaste kan drabbas av en allvarlig sjukdom. Ibland är det kanske också nödvändigt att stanna hemma någon dag för att kurera sig från en förkylning. Men även en kort sjukskrivning märks i lönebeskedet.

Av:  Ann-Charlotte Viklund

För majoriteten av STs medlemmar regleras villkoren vid sjukdom i ALFA (allmänt löne- och förmånsavtal för statligt anställda) eller i motsvarande branschavtal för statliga bolag och affärsverk, främst med Almega.

Även lokala avtal om sjukvillkoren kan förekomma, liksom övergångsregler träffade i samband med bolagisering av till exempel Posten, Spårtrafiken, Banverket.

Sjukanmälan

När du blir sjuk anmäler du det till din arbetsgivare redan första dagen. Är du sjuk mer än tre veckor ska din arbetsgivare anmäla din sjukdom vidare till försäkringskassan. Är du sjuk en längre tid måste du lämna en särskild försäkran till försäkringskassan från och med den 29e dagen.

Karensdag

Första sjukdagen räknas som karensdag. Det innebär att du inte får någon ersättning för den dagen. Blir du sjuk under dagen görs ett karensavdrag som motsvarar frånvaron (25, 50 eller 75 procent).

Allmänt högriskskydd

Antalet karensdagar är högst 10 under en tolvmånadsperiod. Är du sjuk mer än 10 gånger kan du få ersättning redan från första dagen. Det finns också en ”eåterinsjuknanderegel”e om att den som varit sjuk och sedan blir sjuk igen inom fem kalenderdagar slipper ny karensdag. Den som har en medicinskt väl dokumenterad sjukdom med risk för flera längre sjukperioder (minst 28 dagar i följd) under ett år kan beviljas särskilt högriskskydd. Arbetsgivaren får då ersättning för hela sjuklönekostnaden.

Sjuklön

Du som är anställd eller har arbetat sammanhängande i 14 dagar och blir sjuk har rätt till sjuklön från din arbetsgivare under de första 21 dagarna av din sjukperiod. Sjuklönen motsvarar 80 procent av din lön.

Är du fortfarande sjuk efter 21 dagar gör din arbetsgivare en anmälan till försäkringskassan. Du kan då få sjukpenning, som betalas ut av försäkringskassan.

Utöver sjukpenning under dagarna 22 till 90 av pågående sjukskrivning betalar arbetsgivaren 10 procent av din lön i sjuklön. Anställd med årslön över 7,5 basbelopp får 10 procent av daglönen i sjuklön upp till basbelopptaket och 90 procent på lönedelar därutöver. Efter sammanlagt 90 dagars sjukfrånvaro upphör all sjuklön från arbetsgivaren.

Sjukpenning

För att få sjukpenning måste du fylla i en försäkran och skicka den till försäkringskassan senast det datum som står skrivet på blanketten. Kan du börja arbeta tidigare ska du skicka in den då. Försäkringskassan beslutar om du har rätt till sjukpenning.

Sjukpenningens storlek

Sjukpenningen är idag 77,6 procent av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Detta gäller upp till en inkomst på 7,5 gånger prisbasbeloppet, dvs 24560 kronor i månaden (prisbasbeloppet för 2004 är 39 300 kronor).

Du kan få delar av eller hel sjukpenning. Försäkringskassan prövar och bedömer om du kan arbeta delvis eller inte i ditt ordinarie arbete. Om du inte kan återgå till ditt ordinarie arbete bedömer försäkringskassan om du kan klara ett annat arbete som din egen eller någon annan arbetsgivare har att erbjuda.

Bedöms du ha varaktigt nedsatt arbetsförmåga kan sjukpenningen bytas ut mot sjukersättning eller aktivitetsersättning. Läs mer om detta på www.forsakringskassan.se

Sjukpenninggrundande inkomst

Din sjukpenninggrundande inkomst, SGI, fastställs av försäkringskassan utifrån din beräknade årsinkomst av arbete,
d v s fast månadslön, vikariatstillägg, ob-ersättning och andra fasta lönetillägg. Den lägsta SGIn är 24 procent av prisbasbeloppet som regeringen fastställer för varje år.

Värdet av SGI sänktes i juli 2003 med 2,4 procent för att spara pengar åt statskassan. Från 2005 återställs nivån till det gamla.

Läkarintyg

Huvudregeln är att du ska lämna läkarintyg till din arbetsgivare från och med den åttonde dagen du är sjuk. Arbetsgivaren kan dock kräva läkarintyg från första dagen. Blir du sjuk en längre tid måste du från och med den 29e dagen lämna ett särskilt läkarutlåtande till försäkringskassan.

Friskanmälan

När du börjar arbeta igen efter en längre sjukskrivning ska du göra en friskanmälan till försäkringskassan. Du kan ringa eller skriva.

Reseersättning

I vissa fall får du reseersättning i stället för sjukpenning. Om försäkringskassan bedömer att du kan arbeta som vanligt, ifall du kan ta dig till jobbet, t ex med taxi, får du skälig ersättning för dina merkostnader för resor till och från arbetet.

Medicinsk behandling

Du kan få delar av eller hel sjukpenning om du genomgår medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering för att förebygga sjukdom eller för att förkorta sjukdomstiden. Behandlingen ska vara ordinerad av läkare och ingå i en plan som försäkringskassan godkänt.

Om du blir arbetslös

Om du blir arbetslös under din sjukskrivning måste du kontakta försäkringskassan för att få rätt ersättning. Gör du det inte, kan du bli återbetalningsskyldig.

Patientavgifter

Det högsta belopp du själv måste betala för läkarbesök och motsvarande är 900 kronor under en tolvmånadrsperiod. När du kommit upp i det beloppet får du ett ”frikort” som ger dig fria besök under resten av tolvmånadersperioden.

Läkemedel

Under en tolvmånadersperiod betalar du som mest 1800 kronor för dina mediciner som omfattas av högkostnadsskydd. Därefter gäller frikort för resten av perioden.

De flesta ST-medlemmar får tillbaka det de betalar för läkarbesök och medicin. Om arbetsgivaren ersätter dig för sjukvårds- och läkemedelskostnader innebär gränserna på 900 och 1 800 kronor att du får tillbaka dessa pengar minus förmånsbeskattningen.

Om du reser utomlands

Om du reser utomlands under den tid du har sjuklön bör du kontakta din arbetsgivare före avresan. Är du fortfarande sjuk när sjuklöneperioden upphör (i regel efter 21 dagar) måste du i god tid före resan höra med försäkringskassan om du kan få behålla sjukpenningen under utlandsvistelsen.

Ändringar på gång

Från 2005 minskar arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen från tre till två veckor. I stället ska arbetsgivaren betala en del av kostnaderna (15 procent) vid längre sjukskrivningar.

ÄMNEN:

Arbetsmarknad
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA