Lån, bidrag och andra stödformer - så får du råd att studera

PÅ JOBBET: DINA RÄTTIGHETER2003-12-05

I allmänhet är det studielån som gäller för dig som vill börja studera, men i en del fall går det att få bidrag till studierna.

Av:  Per-Olof Eliasson

Studiemedel
Ett nytt system för studielån, eller mer korrekt studiemedel, infördes 1 juli förra året. Det administreras av Centrala studiestödsnämnden, CSN. Du som är lägst 20 år och högst 50 år kan få studiemedel både för studier på grundskole- och gymnasienivå och för högskolestudier, men även för att läsa på till exempel folkhögskola. Om du är mellan 50 och 55 år gammal kan du få bidragsdelen i studiemedlet om du utbildar dig inom ett område där det råder brist på arbetskraft.

Olika nivåer
Studiemedlen består av en lånedel och en bidragsdel. Bidraget utgör cirka 35 procent av studiemedlet. Räknat per månad blir lånet cirka 4 850 kronor och bidraget 2 540 kronor, vilket ger ungefär 7 390 kronor att leva på.
Under vissa omständigheter kan du få ett högre bidrag, drygt 80 procent av studiemedlet. Det blir cirka 6 060 kronor per månad, lånedelen blir då lägre, 1 330 kronor. Totalbeloppet är samma som för de vanliga studiemedlen, cirka 7 390 kronor i månaden, men den högre bidragsnivån är naturligtvis mycket mer förmånlig.
Du kan få det högre bidraget om du är minst 25 år och läser på grundskole- eller gymnasienivå. Dessutom gäller reglerna för några högskoleutbildningar, Yrkesteknisk högskola (YTH) och vissa specialpedagogiska utbildningar.
Dessutom kan den som är 25 år och har haft en månadsinkomst de senaste tolv månaderna före studiestarten på cirka 13 100 kronor få ett tillläggslån på knappt 1 670 kronor per månad. Det ger ungefär 9 060 kronor i månaden att leva på.
Du kan också få ett så kallat merkostnadslån för till exempel dubbel bosättning och resor.

Skattefri bidragsdel
Bidragsdelen av studiemedlet är skattefri och pensionsgrundande men räknas som inkomst vid beräkning av till exempel bostadsbidrag.

Fribelopp
För närvarande kan man tjäna drygt 92 000 kronor per år utan att studiemedlen minskas.

Återbetalning
Det nya studiemedelsystemet har fått hård kritik, både från studentorganisationer och många universitet och högskolor. Kritiken gäller framför allt de tuffa reglerna för återbetalning. Det nya studielånet liknar ett vanligt banklån och är en typ av annuitetslån som betalas tillbaka med en fast summa varje år. Lånet ska betalas tillbaka på längst 25 år, eller senast när du fyller 60 år. Avgiften beräknas på hur mycket du lånat, hur många år du har kvar att betala och hur räntan förändras. I år är räntan 3 procent och minimiavgiften är 5 685 kronor.
Dessutom räknas avgiften upp så att du betalar en högre avgift när du blir äldre.
Men det finns trygghetsregler som innebär att du kan ansöka om nedsatt avgift om du tjänar lite. Se upp om du också har den gamla typen av studiemedel. Du får då två skilda lån att betala på, men det finns samordningsregler eller möjlighet att lägga samman lånen.

Tak för antal terminer
Kritiken gäller också att det ska bli näst intill omöjligt att få dispens från regeln att man inte kan få studiemedel för mer än 240 veckors studier på högskolenivå, sex års heltidsstudier. Regeln kan slå hårt mot vuxenstuderande som redan har en utbildning med studielån och vill läsa vidare eller sadla om. För studier på grundskole- eller gymnasienivå gäller andra tidsgränser.

Studietakt
Du måste hålla en viss studietakt för att få ut studiemedel. För att få fortsatta lån på högskolan måste du ta 15 poäng per termin. En termin heltidsstudier motsvarar 20 poäng.
Observera att det kan finnas möjlighet att få dispens från bestämmelserna om studietakt och maximala antalet terminer om du har något handikapp, till exempel dyslexi.

Avskrivning
En specialregel som är bra att känna till är att om du läser in gymnasiekurser för att få behörighet att studera på högskolan och sedan fortsätter med högskolestudier kan du som mest få skriva av hälften av lånen du tog för att läsa på gymnasienivå. Förutsättningen är att du inte fått den högre nivån på bidragsdelen av studiemedlet. Precis som med många andra regler i det nya studiemedelsystemet måste du ansöka om avskrivningen.

Särskilt utbildningsbidrag
Regeringen har rensat bort många olika stödformer för studier och bakat in dem i det nya systemet för studiemedel. Flera bidragsformer som Svux, Svuxa och NT-Svux fasas ut och särskilt utbildningsbidrag (UBS) kan man bara beviljas till och med år 2002. UBS är huvudsakligen avsett för den som är mellan 25 och 55 år och saknar gymnasiekompetens. Ersättningen är lika med din a-kassenivå.

Rekryteringsbidrag
UBS ersätts vid årsskiftet av ett nytt rekryteringsbidrag som kommunerna ska disponera. Rekryteringsbidraget är avsett att locka de minst motiverade och lägst utbildade att börja studera. Kommunerna ska kunna använda rekryteringsbidraget för att söka upp grupper som till exempel är inskrivna på arbetsförmedlingen och erbjuda dem att börja studera på gymnasie- eller grundskolenivå.
Vilka som ska erbjudas rekryteringsbidraget och vad som ska räknas som låg utbildning får kommunerna, inom vissa ramar, själva besluta.
CSN ska administrera bidraget. Storleken på bidraget blir samma som studiemedlet med två nivåer, cirka 7 390 respektive 9 060 kronor i månaden. Den högre summan motsvarar studiemedel med tillläggslån. Troligen blir det samma krav på månadsinkomster för att få det högre bidraget.
Rekryteringsbidraget ska vara skattefritt och pensionsgrundande precis som bidraget i studiemedlen.

Aktivitetsstöd
Utbildningsbidrag, eller aktivitetsstöd som det egentligen heter, är en helt annan stödform som överlappar framför allt rekryteringsbidraget.
Aktivitetsstöd får du genom arbetsförmedlingen men det är försäkringskassan som administrerar utbetalningarna. Bidraget är lika med dagpenningen från a-kassan, lägst 320 kronor per dag. Den som inte är berättigad till a-kassa får 183 kronor per dag.
Den som är eller riskerar att bli arbetslös har möjlighet att få delta i ett så kallat arbetsmarknadspolitiskt program, till exempel en utbildning, och få aktivitetsstöd.
Det är upp till arbetsförmedlingen att bedöma vad du behöver för utbildning för att kunna få ett nytt arbete.
Spannet av tänkbara utbildningar är stort. Det är inte bara fråga om särskilda arbetsmarknadsutbildningar med direkt yrkesinriktning. Vissa grupper som personer med arbetshandikapp kan också få förberedande kurser på till exempel Komvux eller folkhögskola. Dessutom kan det finnas möjlighet att få aktivitetsstöd för att läsa en yrkesinriktad högskoleutbildning om högst 40 poäng (två terminer). Högskolekursen får inte vara en del av en längre utbildning.
Aktivitetsstödet räknas som inkomst, det är skattepliktigt och pensionsgrundande men inte sjukpenninggrundande.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA