Så kan rätt sorts humor lyfta alla på jobbet
Rätt sorts humor ökar både trivseln och effektiviteten på arbetsplatsen. Fel sorts skämt kan sänka och kränka. Att lyssna först och skoja sedan är en bra regel. Och skämtet om dig själv eller vanliga problem i jobbet funkar ofta bäst.
Att kunna skämta och ha roligt på arbetsplatsen ger stora fördelar. Flera studier visar att humor och skratt stärker såväl kreativiteten som känslan av tillit och psykologisk trygghet. Samtidigt minskar stressen.
– Ett skratt kan på tre sekunder göra det som tre timmar teambuilding inte klarar. Det säger: vi är på samma sida. Och i arbetslivet är det ovärderligt, säger komikern, föreläsaren och författaren Karin Adelsköld.
Det finns dock försök att vara lustig som har motsatt effekt, framhåller hon. Aggressiva och exkluderande skämt skapar stress, tystnadskultur och konflikter.
– Humor är alltså inte automatiskt bra, utan måste göras på rätt sätt. Min grundregel är: Skämta om situationer, inte om personer.
Ämnen som funkar bra tycker Karin Adelsköld är möteskulturen, det eviga ”hörs jag?” på digitala möten och liknande inslag i arbetsvardagen. Skämt om kroppar, ålder, kön, bakgrund och privatliv är inte okej – förutom när det roliga handlar om den som skämtar och situationen tilllåter den typen av självironi.
Hanna Söderlund, som är universitetslektor vid Umeå universitet och i sin forskning bland annat studerat humor och makt, avråder också från skämt om andra personer.
– Man vet inte hur det kommer att landa. Om man inte känner en person så bra kanske man ska vara ännu mer varsam i sitt skämtande överlag, säger hon.
Det räcker långt att använda sunt förnuft och anpassa budskapet till mottagaren. Att försöka undvika problem genom att enbart skoja med vissa av kollegorna kan däremot vara en knepig strategi, menar Hanna Söderlund.
– Jag tycker nog ändå att man ska försöka att vara inkluderande genom att skämta med alla, i alla fall i någon utsträckning.
Ibland används skämt för att kränka och såra i stället för att stärka en gemenskap. Det sker ofta på ett subtilt och tvetydigt sätt, kanske i en konflikt- eller mobbningssituation. Även om ”skämtet” svider till vet mottagaren inte riktigt vad avsändaren vill ha sagt – och kan ofta bli helt ställd.
– Man kan alltid säga: ”Vad menar du egentligen?” Alltså inte ta emot det som ett skämt, utan mer bokstavligt, säger Hanna Söderlund.
Karin Adelsköld föreslår ett snarlikt ”klassiskt men effektivt” grepp:
– Det är att lugnt säga: ”Jag förstår inte, kan du förklara?” Eller: ”Jag tycker inte det där var roligt alls, du får nog jobba på dina skämt.”
Fast att bita ifrån på det sättet kan vara svårt om man själv är utsatt, särskilt om det handlar om en mobbningssituation. ”Lättkränkt” kan bli ett nytt epitet.
– Det är lättare om man har kollegor som är på ens sida och kan säga ”det där var väl inte särskilt roligt” eller något i den stilen, säger Hanna Söderlund.
Fortsätter de sårande skämten är det svårt att göra något själv, tror hon. Då är hennes råd att koppla in en chef eller någon annan representant för arbetsgivaren.
– Det är ju ett arbetsmiljöproblem om folk beter sig illa, oavsett om det handlar om skämt eller något annat, säger Hanna Söderlund.
När Karin Adelsköld varit ute och jobbat med problematisk jargong på arbetsplatser har det ofta handlat om att medarbetare skämtar på andras bekostnad och inte på sin egen. Eller att några har en mycket intern humor som utesluter andra. Stämningen brukar bli bättre när problemen diskuterats, säger Karin Adelsköld.
Hon tycker att den som vill bidra till ett bra klimat på jobbet bör ”lyssna först och skämta sedan”.
– Och om du är osäker: skämta om dig själv eller om vardagen. Igenkänning slår alltid fyndighet, säger hon.
Hanna Söderlund betonar också vikten av att känna in omgivningen och situationen. När något mer allvarligt inträffar eller kollegan berättar något känsligt är det knappast läge för ett skämt.
Även självironi kan passera gränsen för vad som är lämpligt.
– Om man skämtar alltför nedlåtande om sig själv kan det uppfattas som svårt att skratta åt, säger Hanna Söderlund.
Den som vill få in mer av glädje och skratt på arbetsplatsen kan börja med sig själv, tycker Hanna Söderlund.
– Försök göra saker som lättar upp stämningen lite och se om det går att introducera mer och mer. De som inte har förmågan eller viljan lär knappast göra det.
Karin Adelskölds förslag är att prata med varandra i arbetsgruppen om behovet av att ha mer kul på jobbet och hur man kan nå dit. Kanske kan början av ett möte ägnas åt roliga ”incheckningsövningar” eller tävlingar, föreslår hon.
– Mycket av det man kan göra är rent trams. Då gäller det att hela gruppen är med på det och att alla är medvetna om att trams på arbetstid betalar sig i både tid, effektivitet och lönsamhet.
Humor och skratt behövs för att göra jobbet till något mer än ett ställe där man bara levererar funktioner – det gör oss mänskliga, menar Karin Adelsköld.
– Att ha kul är dessutom både gratis och i de flesta fall otroligt uppskattat. Jag skulle vilja påstå att det är det mest underskattade verktyget vi har för att skapa ett sunt arbetsklimat, säger hon.
Så kan humor lyfta arbetsplatsen
- Skämta om situationer, inte om personer. Jobbrelaterade saker fungerar ofta fint.
- Inkludera alla, men anpassa skämtet efter sammanhanget.
- Om någon skämtar på ett subtilt sårande sätt, bolla tillbaka genom att fråga vad personen menar.
- Ta hjälp av kollegor eller representanter för arbetsgivaren om kränkande skämt inte upphör.
- Prata med kollegorna om fördelarna med att ha mer kul på jobbet. Försök att gemensamt hitta exempelvis roliga övningar eller tävlingar som alla vill vara med på.
