Enligt en studie har 140 000 personer i åldern 45–66 år gått ned i arbetstid, sagt upp sig eller gått i pension i förtid på grund av att de ger omsorg till en närstående.
Bild: Lotta Sjöberg
Enligt en studie har 140 000 personer i åldern 45–66 år gått ned i arbetstid, sagt upp sig eller gått i pension i förtid på grund av att de ger omsorg till en närstående.

Viktigt med avlastning när bördan blir för tung

RÅD OM JOBBET: VÅRDA ANHÖRIG2019-05-02
Full fart på jobbet och på fritiden ansvar för en sjuk närstående. För att orka kan du försöka anpassa situationen på arbetsplatsen. Börja med att prata med chefen.
Av:  Jenna Andersson

Många vårdar någon gång i livet en sjuk anhörig vid sidan av sitt vanliga arbete. Ofta handlar det om att ta hand om en förälder, men det kan också röra sig om en partner eller ett barn. Det är en krävande syssla som kan gå ut över den egna hälsan, konstaterar Petra Ulmanen, biträdande lektor vid institutionen för socialt arbete på Stockholms universitet, som forskat i ämnet.

– Nästan hälften av alla i medelåldern ger omsorg, och fem procent av kvinnorna respektive två procent av männen blir som en följd av det själva sjukskrivna i minst två veckor. Det handlar om många människor, säger hon.

Anledningen till att den som vårdar en anhörig själv blir sjuk är ofta att den samlade arbetsbördan blir för stor, menar Petra Ulmanen.

– Det handlar om brist på återhämtning. Det är ofta kopplat till överansträngning, men även till en känslomässig belastning, för att man är orolig över att den man hjälper mår dåligt.

Att vara den som har kontakt med vård och omsorg, för att få den hjälpen att fungera, kan bidra till påfrestningen.

– Personen man vårdar kanske är så sjuk att han eller hon inte kan föra sin egen talan. Det är ett stort och tungt ansvar.

Situationen kan leda till stressymtom.

– Det är vanligt att man har problem med att sova.

När jobbet börjar påverkas blir det lätt en negativ spiral.

– Man kan få svårt att fokusera på sitt arbete och känna att man presterar sämre på jobbet och då blir man orolig för det, säger Petra Ulmanen.

Trots krävande hemförhållanden kan det vara positivt för hälsan att fortsätta att yrkesarbeta. Helena Kjellgren, legitimerad psykolog vid företagshälsovården och specialist i arbetslivets psykologi, menar att arbetet är en viktig faktor för vårt välmående:

– Det finns uppenbara fördelar med att fortsätta att arbeta i den omfattning man klarar av. Det är hälsofrämjande med en meningsfull sysselsättning – att man får vara produktiv och har känslan av kompetens. Mycket av det där som man som anhörig kan sakna – där kan det mer vara en känsla av maktlöshet eller kamp.

Men för att få arbetssituationen att fungera krävs en förstående och välvillig arbetsgivare, understryker Helena Kjellgren. Det är viktigt att få avlastning och möjlighet till flexibilitet, eftersom man ofta är styrd av den anhöriges behov.

– Om arbetslivet ser likadant ut med hårda krav och inget svängrum kan man verkligen hamna i ohälsa, säger hon.

Men många kan ha svårt att orka fortsätta jobba. För att kunna utföra sitt arbete utan att bli slutkörd behöver arbetsuppgifterna ses över. Helena Kjellgrens råd är att själv tänka över vilka moment som är svåra att klara av och ta upp en diskussion med arbetsgivaren.

– Dels kan man anpassa arbetet och försöka avlasta på olika sätt – kanske med färre uppgifter. Men det kan också handla om hur man får uppdrag, att inte få dem från flera olika håll.

Behoven kan även handla om den fysiska arbetsmiljön.

– Man kanske behöver ha en dörr att stänga om sig om man vanligtvis sitter i öppet landskap. Allt för att spara energi och kunna fokusera.

Det kan också vara klokt att kontakta företagshälsovården för att kunna få stöd och råd.

Om man känner att det ändå inte fungerar är det viktigt att inte ta några förhastade beslut.

– Det värsta är de som säger upp sig på grund av att de inte klarar av situationen. Då har man ingen trygghet att komma tillbaka till, vilket är det absolut sämsta, säger Petra Ulmanen.

En lösning kan vara att ta tjänstledigt på deltid under en period, om möjligheten finns. Då finns anställningstryggheten kvar. Den som har en närstående med livshotande sjukdom kan ansöka om närståendepenning från Försäkringskassan.

Sömnen är en bra indikator på om man bör gå ned i tid eller aktualisera frågan om egen sjukskrivning, menar Helena Kjellgren.

– Om man inte är utsövd eller inte klarar att hålla ihop eller fokusera på sina arbetsuppgifter tär arbetet mer på måendet än vad det ger. Att fortsätta jobba förutsätter att man känner att man har någonting att ge på arbetet och att det blir något som i viss mån fyller på energi. 

Råd som kan lätta bördan

  1. Prata med din chef. För att få hjälp med din arbetssituation behöver du ha en kommunikation med arbetsgivaren.
  2. Försök att anpassa arbetsuppgifterna. Tänk över vilka moment i arbetet som känns svåra att genomföra och se över om du under en period kan lösa det.
  3. Berätta för kolleger. Det kan vara skönt att någon på jobbet känner till din situation.
  4. Gå ned i tid. Är situationen på arbetet fortfarande svår trots de åtgärder som vidtagits kan lösningen vara att gå ned i tid eller aktualisera frågan om egen sjukskrivning.
  5. Sök ekonomiskt stöd. Om den du vårdar har en livshotande sjukdom kan du ansöka om närståendepenning. Rättigheter till olika typer av anhörigstöd skiljer sig från kommun till kommun. Kontakta din kommun och ta reda på vilken typ av stöd och avlastning du kan få.
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.