Bild: Janetta Nyberg

Tala är silver - lyssna är guld

PÅ JOBBET: KOMMUNIKATION 2015-05-27

Många värderar talandet högt. Att vara bra på retorik kan gynna karriären. Men den andra delen av kommunikationen, lyssnandet, är en under­utnyttjad resurs. Lyssnandet kan bidra till ett bra arbetsklimat och spara både tid och pengar.

Av:  Ingegerd Rönnberg

Kommunikation handlar lika mycket om lyssnande som om talande. Det säger Kent Adelmann, som är professor på Malmö högskola och docent i didaktiskt lyssnande.

Han påpekar att det är stor skillnad mellan att höra och att lyssna.

– Hörsel är en fysisk process. Lyssnande är en mental process, som handlar om förståelse. Du måste träna kons­ten att lyssna på samma sätt som du tränar dig i att läsa.

I USA börjar organisationer inse att man kan fatta bättre beslut och spara mycket pengar genom att und­vika »misskommunikation«, säger han. Och även i Sverige lyfts nu lyhördhet och empatisk förmåga fram vid rekryteringar.

– Att inte lyssna är odemokratiskt. Samtal, relationer – allt handlar om lyssnande. Är det ingen lyssnande kultur på arbetsplatser tystnar folk, de blir mindre engagerade och passiviteten sprider sig.

Kent Adelmann menar att lyssnare till och med har större ansvar för kommunikationen än talaren.

– Som lyssnare möts du inte av ett dukat bord, utan du måste vara aktiv. Kommer du förberedd på att lyssna till ett arbetsplatsmöte eller ett utvecklingssamtal får du ut mycket mer av det.

Bengt Renander är organisationskonsult och coach och föreläser om lyssnande. Också han anser att man kan träna upp sin förmåga att lyssna.

– Jag brukar jämföra lyssnandet med att lära sig att spela ett musikinstrument. Övar du flitigt kan du bli ganska duktig och en del har verklig talang för det, säger han.

Bengt Renander beskriver lyssnandet som en oerhörd närvaro. Du ska skapa en inre bild av att bara lyssna på den som talar. Det gör du genom stänga av alla funderingar på vad du själv vill eller inte vill eller vad som har hänt eller ska hända.

– Folk är upptagna av sina egna tankar och förkastar synpunkter som inte överensstämmer med deras egen tanke­värld, säger han. Men den som talar ska få ge sin bild av ett problem och tillåtas prata till punkt. Sedan är det din tur att bli lyssnad på.

En bra lyssnare behöver förstå att en dialog inte är samma sak som en debatt eller en diskussion.

– Du bör vara nyfiken och öppen och ta in vad andra tycker och lyssna inåt på vad du själv egentligen vill, säger Bengt Renander. Den klokare delen av ditt jag önskar nog inte skapa en konflikt eller vara arg. Människor blommar när de får en chans att komma fram som de är.

Kent Adelmann menar att chefer gene­rellt sett inte lyssnar tillräckligt på personalen. Det gör att kompetens och goda idéer inte tillvaratas effektivt.

– Det bör finnas kanaler i organisationer för att lyssna nedifrån och upp och det som kommer fram ska inte filtre­ras bort. Detsamma gäller till exem­pel fackförbund. De förtroendevalda ska lyssna på och dra nytta av vad kollektivet tycker, utan att missa individen.

– Medarbetare lyssnar heller inte tillräckligt på varandra, fortsätter han. Du kan hjälpa en kollega genom att lyssna empatiskt. Det kan förebygga och lösa konflikter.

Grupper vars medlemmar är bra på att lyssna både på varandra och sig själva är ofta mer kreativa. När Bengt Renander arbetar med att utveckla grupper brukar han använda sig av lyssningsövningar. Det väcker ofta skräckblandad förtjusning.

– Många tycker det är skönt att bli lyssnad på utan att folk avbryter och kommenterar det som sägs. Deltagare kan börja gråta för att någon äntligen lyssnar på dem. Andra kan känna sig blyga och vet inte vad de ska säga. De är ovana att få ordet.

Ett vanligt missförstånd är att du måste hålla med den du lyssnar på. Kent Adelmann betonar att det inte alls är nödvändigt.

– Det behöver du verkligen inte. Det finns flera olika lyssnarperspektiv. Du kan till exempel lyssna empatiskt, uppskattande eller kritiskt – då du be­dömer hur trovärdigt det som sägs är.

Arbetsmiljön har också betydelse för hur lyssnandet på arbetsplatsen fungerar.

– Kontor är ofta öppna landskap och andra arbetar i avskalade fabriks­miljöer. Det är varken bra för rösten eller för samtal i lugn och ro, säger Kent Adelmann. Mentalt underlättas lyssnandet också om medarbetare har tid för återhämtning.
Han säger att det blir allt viktigare att få skapa bra dialoger med hjälp av en god lyssning.

– Särskilt eftersom så mycket kommunikation sker via mobil och mejl är de få personliga mötena jätteviktiga. Använd minuterna väl genom att lyssna effektivt.

Så gör du för att bli en bra lyssnare

Öva ditt lyssnande

  • Öva under ett telefonsamtal: Pröva att sätta dig i ett mörkt rum när du pratar i telefon. Då störs du inte av några andra intryck. Ge lyssnandet och samtalet din fulla koncentration. Då övar du upp ett lyssnande som du sedan kommer att kunna använda även i mer vardagliga miljöer.
  • Öva om du åker kollektivt till jobbet: Lyssna i smyg på dina medpassagerares samtal. Vad säger de, vad menar de? Verkar de vara uppriktiga? Anar du något som inte sägs hos någon av de talande?

När du lyssnar

  • Avbryt inte.
  • Kritisera inte.
  • Värdera inte.
  • Slappna av och håll ögonkontakt. Då skapar du lättare kontakt.
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA