Annons:
debatt
Debatt
AVPeter Lorentzon0 kommentarerTyck till!

Det feltänkta EMU

Valutaunionen tål inte några ekonomiska invändningar

Ja-sidan har det svårt med EMU och ekonomin.

Antingen gör man som Göran Persson; påstår att EMU ger oss mer arbete, högre löner, bättre tillväxt, lägre räntor etc.

Självsäkert utan egentliga argument och med sitt eget förtroende i pant hoppas Göran Persson att det ska räcka till en seger.

Eller så anser man att EMU inte främst handlar om ekonomi. I en DN-ledare  slås fast att det är freden i Europa vi ska rösta om i höst och att vi ska ...”bli aktiva européer… och ge och ta tillsammans med andra i vår del av världen”. Aftonbladet har haft ledare med i princip samma budskap. Freden är då inte det viktiga utan det federala Europa som EMU ska bidra till att skapa.

Varför har Ja-sidan så svårt med de ekonomiska argumenten?
Jo, helt enkelt för att EMU är feltänkt. Exempelvis har flera EMU-länder stora svårigheter medan de EU-länder som står utanför EMU går bra!

Under senare år har Sverige utvecklats bättre än EMU-länderna i genomsnitt; högre tillväxt, lägre arbetslöshet, mer investeringar, lägre inflation och stabilare statsfinanser.

Detta kan inte viftas bort av Ja-sidan. Det räcker inte med självsäkra påståenden utan argument eller det pinsamma ”slipper växla” eller att priserna sjunker när man kan jämföra priser. (Hur då förklara att matpriserna skiljer 15–25 procent i Stockholmsområdet?)

Hur feltänkt är då EMU?
För det första är det inte klokt att ha en ränta för 15 (snart 25) länder med så olika ekonomier. Räntan är ett styrmedel främst för att parera konjunktursvängningar och inflationstendenser. Det är självklart att en enda ränta inte samtidigt kan passa alla 15 (25) länder.

Irland skulle idag behöva en högre ränta för att dämpa sin ekonomi. Inflationen är där högre än räntan, dvs realräntan är negativ, vilket ytterligare hettar upp ekonomin. Tyskland däremot har stora ekonomiska problem och EMUs regler blockerar en lösning; realräntan är alldeles för hög, värdet på valutan likaså och budgeten kan inte utnyttjas för att stimulera ekonomin. De klassiska instrumenten kan inte användas. Istället kommer arbetsrätt, välfärd och löner att få ta stöten och antalet arbetslösa förblir 4,5 miljoner eller ökar.

Det andra stora felet är att bara ha en valuta för de 15 (25) länderna. Värdet på en valuta, om den får flyta, återspeglar det ekonomiska läget i ett land. Vid hög efterfrågan på ett lands varor, utländska investeringar etc ökar valutan i värde.

Exporten blir dyrare och importen billigare. Uppgången dämpas och risken för inflation minskar. Vid en nedgång i ekonomin minskar värdet på valutan. Exporten blir billigare och importen dyrare. Genom att värdet på kronan sjönk i slutet av 90-talet räddades flera 10 000 jobb. ”Inflationsluft” kan också släppas ut genom en sänkt kronkurs.

Om inte denna ”pysventil” finns kan de ekonomiska problemen lösas på två andra sätt; stora ekonomiska överföringar inom landet eller genom att arbetskraften flyttar. I USA praktiseras inte minst det senare. Där är rörligheten stor med ett språk, gemensam kultur etc.

I Europa är denna väg omöjlig. Göran Persson sade, när han ännu var emot EMU, att han skulle ändra sig den dag finska skogsarbetare tog arbete i olivlundar i Portugal. Kanske har Göran Persson sett detta hända. Arbetslösheten är dock fortsatt hög i Finland, närmare nio procent.

Att ha en valuta och en ränta för 15 (25) länder, som är så olika, är lika klokt som att ha en termostat mitt i Sverige till vilka samtliga element i landet är anslutna.
Lägg härtill restriktioner i form av högst tre procent i budgetunderskott så är det inte mycket kvar av penning- och finanspolitik att använda i en lågkonjunktur.

Varför är då EMU så feltänkt?
Jo, av två skäl.

Det första är att när villkoren för EMU bestämdes i början av 1990-talet var de nyliberala idéerna som starkast. Därför en helt oberoende europeisk riksbank med prisstabilitet som enda mål, mycket låg inflation, regler mot en aktiv budgetpolitik mm. Nära kopplat till detta fanns en övertygelse från EUs näringsliv om att EMUs regelverk skulle, som nu i Tyskland, tvinga fram en ”flexiblare” arbetsmarknad, försvagade fackföreningar mm. Detta förklarar också varför stora delar av svensk borgerlighet och näringsliv säger ja till EMU.

Det andra skälet är att EMU framförallt inte är ett ekonomiskt projekt utan ett politiskt. EMU är en avgörande hävstång för att skapa en superstat av EU-länderna. En lag, en valuta och en armé som ledande talesmän för EU-kommissionen uttalat. Denna vision tål inte några ekonomiska invändningar, om än aldrig så rationella. Det är i denna superstat som Sverige blir en liten provins i norr. Det är ytterst det som omröstningen i höst handlar om.

Bli den första att tycka till!
HÖGSKOLANNyhetLinköpings universitet utrymmer samtliga campusområden efter att ett hot riktats mot universitetet. Polisen bedömer hotet som allvarligt, uppger SVT.
FACKETNyhetMed en inkomst på 177 625 kronor i månaden förra året tjänade TCOs ordförande Eva Nordmark mest av alla fackförbundschefer. STs ordförande Britta Lejons månadsinkomst var 106 400 kronor, visar siffror som Arbetsvärlden har tagit fram.
STATENS INSTITUTIONSSTYRELSENyhetI veckan demonstrerade personal från SiS nedlagda ungdomshem Lövsta för andra gången. ”Det har varit katastrof hur ledningen har skött Lövsta”, säger ST-medlemmen Robert Michel, som var en av demonstranterna.
MIGRATIONSVERKETNyhetMigrationsverkets internrevision slår larm om att myndigheten inte klarar hanteringen av medborgarskapsärenden. Högen med ej avgjorda ärenden har vuxit med 70 procent det senaste året. ”Medarbetarna är stressade och frustrerade ”, säger skyddsombudet Markus Walker.
Svenska kraftnätNyhetI en hemlig rapport påtalar Säkerhetspolisen, Säpo, omfattande brister i säkerheten hos Svenska kraftnät, skriver Dagens Nyheter. Bristerna bekräftas av Svenska kraftnät.
StatsförvaltningNyhetTrots att många berörda myndigheter var negativa i remissomgången kommer nu femton statliga myndigheter ska åläggas att ansluta sig till Statens servicecenters, SSC, tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering. Det framgår av en promemoria från finansdepartementet.
SJUKFRÅNVARONyhetKvinnliga statsanställda är borta från jobbet på grund av sjukdom dubbelt så ofta som sina manliga kolleger. Nu ska Statskontoret undersöka vad det beror på.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetBeslutet om att lägga ned ett antal av Arbetsförmedlingens lokalkontor var förhastat och bör rivas upp, skriver ST i ett förslag som lämnats till regeringen. Det finns dessutom en risk för att hela tidsplanen för att göra om myndigheten försenas, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson till Publikt.
Statlig värdegrundNyhetDet är viktigt att skilja mellan värderingar, beteenden och varumärke, skriver Tillitsdelegationens forskningsledare Louise Bringselius i en rapport. Värdegrundsarbetet ska i första hand fokusera på beteenden, menar hon.
STATSFÖRVALTNINGNyhetUnder en 20-årsperiod har antalet kontor där det erbjuds statlig service minskat med 37 procent, enligt en rapport från ST. Förbundet vill att regeringen ska utforma regleringsbrev så att statlig service garanteras i hela Sverige.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens kontakter med arbetsgivare faller kraftigt. Under juli i år var antalet kontakter bara en femtedel jämfört med samma månad i fjol, uppger SVT.
DigitaliseringNyhetÖkad digital spetskompetens, användning av artificiell intelligens, AI, i samband med stora datamängder och strategiskt användande av data i näringslivet ska utredas av flera statliga myndigheter. ”Sverige ska bli bäst på att använda digitaliseringens möjligheter”, kommenterar digitaliseringsminister Anders Ygeman.
HögskolanNyhetDen nedåtgående trenden för antalet sökande till högskoleutbildningar har brutits. Till höstterminen i år sökte nästan 400 000 personer, knappt två procent fler än förra året, enligt statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR.
KollektivtrafikNyhetRegeringen vill ha ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. En särskild utredare har fått uppdraget att ta fram underlag för hur ett sådant system kan utformas för att förenkla för resenärerna.
TRAFIKVERKETNyhetTrafikverket ska få utökat ansvar för underhållet av landets järnvägsspår. En utredare ska undersöka vilka delar av spårunderhållet som det är lämpligt att flytta över från entreprenören Infranord till Trafikverket.
HögskolanNyhetHög personalomsättning leder till sämre effektivitet på landets högskolor och universitet. Flera lärosäten skulle kunna öka sina prestationer inom undervisning och forskning utan ökade resurser, visar en granskning från Riksrevisionen. Linnéuniversitetet och Karlstads universitet hör till lärosätena med högst förbättringspotential.
StatsförvaltningNyhetDet finns allvarliga brister i svenska myndigheters förmåga att motverka att penningtvätt och finansiering av terrorism, skriver Polisen i en rapport. Enligt rapporten saknas resurser, verktyg och tillräckligt lagstöd.
rättsväsendetNyhetFör några år sedan beslutade regeringen att Kriminalvården skulle ta över vissa transporter av frihetsberövade från Polisen. När regeringen nu lagt ett förslag som skulle vrida tillbaka ansvarsfördelningen en smula är myndigheterna fortsatt oense. Polisen anser att det skulle leda till att myndigheten inte kan "fokusera på grunduppdraget".
SkatteverketNyhetNy lagstiftning ger utredare på Skatteverket möjlighet att punktbevaka personer som misstänks för brott. Sedan 1 juli kan Skatteverket självt utreda misstänkt penningtvätt och falska identiteter, skriver Dagens Nyheter.
DigitaliseringNyhetFöråldrade it-system leder till stora underhållskostnader och gör det svårt att utveckla nya digitala tjänster. Det är verkligheten för flera statliga myndigheter, rapporterar Ekot.
Hallå där!NyhetGunnar Holmgren, som tillträder posten som Arbetsgivarverkets generaldirektör 21 augusti, tycker att staten behöver bli bättre på att locka ungdomar.
STATSFÖRVALTNINGNyhetStaten har färre kontor lokaliserade i kommunerna nu jämfört med för fem år sedan. Och andelen kommuner med få myndighetskontor ökar förmodligen de närmaste åren, visar en sammanställning från Statskontoret där tio myndigheter ingår.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning. Samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunerna och vården ska bli bättre.
RättsväsendetNyhetHandläggningstiderna i Svea hovrätt kommer att bli längre på grund av den ökande arbetsbelastningen. På två år har antalet mål vid domstolen ökat med en femtedel, samtidigt som resurserna minskar.
PensionNyhetDet är fortfarande vanligast att statsanställda går i pension mellan 65 och 67 års ålder, visar en sammanställning av pensionsavgångar under perioden 2013–2018 från Statens tjänstepensionsverk. Under perioden gick knappt var tredje i pension före 65 och var femte efter 67 års ålder.