Annons:
FALLET OSMO VALLO. Underlåtelsesynder staplade på varandra
Fördjupning
AVIrene Stenström0 kommentarerTyck till!

En rättsskandal i nästan alla led

Sedan 41-årige Osmo Vallo avlidit efter polisingripandet mot honom för åtta år sedan har en rad av underlåtelser från myndighetshåll kommit i dagen. Men ansvar har inte utkrävts.

Osmo Vallo dog i handbojor på marken under ett polisingripande i Karlstad sent på kvällen den 30 maj 1995. Innan han avled blev han, enligt vittnen, sparkad i ryggen av poliserna. Sedan bussade de sin polishund på Vallo som flydde in i en port i vilken han liggande fick ta emot fler sparkar.

Ingen statstjänsteman är dömd för misshandel, vållande till annans död eller tjänstefel för sin inblandning i Vallos död. Det första obduktionsutlåtandet slog fast att yttre våld inte hade orsakat Osmo Vallos död. Poliserna fick dock dagsböter för vållande av kroppsskada eftersom Osmo Vallo fått fyra hundbett. De fick behålla sina jobb.

I Malmö dömdes en polis som sparkade en person i handbojor så att det blev ett blåmärke för misshandel och blev avskedad. Hur kan rättsväsendet fungera så olika?

Det dåliga polisarbetet de första timmarna efter Osmo Vallos död saboterade möjligheten att få fram bevis. Två poliser, en åklagare och två rättsläkare hade på en vecka ställt till det så att vittnenas berättelser om hur Osmo Vallo blivit behandlad aldrig kunde styrkas med teknisk bevisning i Karlstads tingsrätt.

– Det som man har missat i en polisutredning kan aldrig tas igen när det väl finns en dom, säger landshövding Mats Svegfors, som på regeringens uppdrag utrett allt som polisen, åklagaren och rättsmedicinalverket gjorde i ärendet Osmo Vallo.

– Slarv i en utredning slår tillbaka mot samhället, säger överåklagare Nils Rekke hos Riksåklagaren. Felaktiga domar går inte att ändra. Det blir så därför att den dömdes intresse av att inte ställas inför rätta för samma brott igen vinner över behovet av att rätta till utredningsmisstag.

Ett vakthavande polisbefäl i Karlstad bestämde att porten där Osmo Vallo dog inte var en brottsplats som behövde spärras av, och att kriminaltekniker inte behövde kallas till platsen för att säkra tekniska bevis.

En kriminalinspektör i Karlstad sade morgonen efter dödsfallet åt fastighetsägaren att genast städa hela portuppgången och såg därmed till att bevis förlorades för alltid. Polisen oroade sig för att Vallos blod kunde vara smittbärande.

Polisledningen i Värmland kom fram till att dessa två inte begick tjänstefel och inte heller borde få den mildare formen av reprimand: varning.

– Avrapporteringen om Vallo var så dålig att vakthavande trodde att Vallo hade dött på sjukhuset. Han borde förstås ha gått vidare med följdfrågor, men… , suckar dåvande länspolismästaren i Värmland, Rolf Kläppe.

–Det var oprofessionellt, men inte kriminellt.

Rolf Kläppe tror att ett liknande fall skulle ha skötts bättre idag.

Om en polisbrutalitet inträffar nästa lördag natt på landsbygden, finns det några garantier för att det sköts bättre idag?

– Kvaliteten på vakthavande befäl har höjts. Och uppmärksamheten Vallo fick bör ha lett till att alla numera är noga med att följa regelboken, säger han.

Överåklagare Folke Ljungvall ledde utredningen på låg växel. Han tog ingen kontakt alls med rättsläkaren före åtalet. Han deltog inte i några förhör med poliserna som började först tio dagar efter Vallos död. Han ställde inga frågor till rättsläkaren om varför det inte fanns fler skador på ryggen trots alla vittnen som berättade om sparkar, knäanden och tramp.

Han vägrade att begära ytterligare undersökning av Osmo Vallos lik när de anhöriga var missnöjda med den första obduktionen. Fast det ingår i hans arbete att styra rättsläkarens arbete mot det som är viktigast i den aktuella brottsutredningen.

– Åklagaren litade på rättsläkarens utlåtande, konstaterar överåklagare Nils Rekke. Det bör rent allmänt vara ett bra samarbete mellan åklagare och rättsläkare.

Bättre än i Vallo-fallet?

– Bra, sa jag.

Åklagaren i Karlstad var inte den ende som litade på rättsläkarnas första obduktion. När Osmo Vallos mor före rättegången mot poliserna begärde att Riksåklagaren skulle besluta om fler undersökningar av den döda kroppen så svarade Riksåklagaren att det inte fanns någon anledning till det.

Den mest avgörande orsaken till att de två poliserna aldrig fick något hårdare straff trots de fakta som senare upptäcktes är att åklagaren inte överklagade Karlstads tingsrätts dom om dagsböter för vållande till kroppsskada. Han var nöjd med den.

Endast om åklagaren hade överklagat och därmed markerat att han sökte ett strängare straff, så hade möjligheten stått öppen att skärpa åtalet och komplettera bevisningen i hovrätten.

Det finns också en möjlighet för åklagare att begära resning om ny bevisning kommer fram efter en lagakraftvunnen dom.

– Riksåklagaren kom fram till att dokumenterandet av brutna revben med röntgen två år senare inte var ny bevisning. Påståendena om tramp på revbenen behandlades i tingsrätten och skulle ha letts i bevis under den rättegången, säger Nils Rekke.

Åklagaren fick kritik för passivitet av Justitiekanslern (JK). Men han hade inte gjort fel – bara för lite, och ansvar för tjänstefel var aldrig aktuellt.

Även Riksåklagaren fick kritik – av Justitieombudsmannen (JO). Han borde ha kommit på mycket tidigare att resning inte var möjlig så att de anhöriga sluppit inbilla sig att något mer fanns att göra. En juridisk nivå ovärdig en riksåklagare, tycker JO.

Rättsläkarstationen i Linköping väntade en hel vecka med att obducera Vallo. Det borde ha varit bra eftersom obducenterna från början inte hade kopior av de vittnesförhör som beskrev misshandeln av Vallo. Trots information från utredaren om att en av poliserna hade trampat på Vallos rygg och att det då hörts ett otäck knakande ljud, frilade obducenten inte revbenen. Han bedömde att de var hela utan att titta på dem.

Två år senare upptäcktes fyra brutna revben på Osmo Vallo med röntgen, tre år senare ett femte. Den förste rättsläkaren fick kritik av JK för att obduktionen missade viktiga "edetaljer"e. Men det var inte fråga om tjänstefel.

Fallet är grundligt utrett av JO, JK och en offentlig utredning. SOU 2002:37 En utredning om en utredning, ledd av landshövding Mats Svegfors, fick dock inte ta ställning till individers felhandlingar. Vilket i sin tur kritiserades av Riksrevisionsverket.

Rättsmedicinalverkets ledning gjorde under flera år allt upptänkligt för att försvara obduktionen i Linköping mot kritik. Minst ett tiotal rättsläkare anförda av de två Linköpingsläkarnas chef, en gammal handledare och medlemmarna i Socialstyrelsens rättsliga råd (där Linköpingschefen var medlem) engagerade sig för Linköpingsläkarnas slutsats och mot Rajs/Lindbergs tolkning (se intervjun med Jovan Rajs) av obduktionsfynden.

Det står inte i Rättsmedicinalverkets myndighetsinstruktion att ledningen ska engagera sig i att hitta på den sortens skrivelser, kompletteringar, "ekompisgranskningar"e och annat som verkets ledning uppfann. Generaldirektören ringde själv till Jovan Rajs, som gjort den tredje obduktionen, och beordrade honom att skicka papperen direkt till generaldirektören istället för till åklagaren, så som det ska gå till. Jovan Rajs ångrar än idag att han lydde.

Rättsmedicinalverket får så småningom kritik av JK för obefogad inblandning i polisens förundersökning. Men alla inblandade sitter kvar på sina höga chefsposter utom generaldirektör Kurt Roos som gick i pension.

Polisers, åklagares och rättsläkares attityder till missbrukare var den största boven i dramat, fann Svegfors Vallo-utredning. Poliserna som var i tjänst i Karlstad den lördagsnatt då Osmo Vallo dog formulerade tydligen aldrig tanken att de poliser som tog honom kanske begick ett brott.

– Ingen fäste något närmare avseende vid att en människa faktiskt hade dött, skriver Mats Svegfors i utredningen.

– Det var ju en serie av underlåtanden. Teorin om fördomar och negativa attityder var den enda förklaring vi kunde finna till att så många hade underlåtit så mycket, säger Mats Svegfors.

Vallos mamma kämpar än
Osmo Vallos mor, Signe Modén, har under åren sedan Osmo Vallo dog kämpat för rättvisa. Hon hungerstrejkade i två veckor på kyrkogården i Karlstad ett år efter dödsfallet och blev utsedd till Årets svensk år 1998.

Hon vägrade under tre år att begrava sin son eftersom hon inte litade på obduktionsresultatet.

Hennes advokat, Ismo Salmi, har arbetat ideellt i sju år för att hjälpa Osmo Vallos mamma. Signe Modén har aldrig fått statlig rättshjälp eller målsägarbiträde. Signe Modén har inte fått något skadestånd. Ett förlikningserbjudande på 25 000 kronor från Rikspolisstyrelsen har hon avvisat.

Advokat Salmi misslyckades med att få resning i brottmålet mot de två poliserna och har därefter vänt sig till Europadomstolen. Senare i höst kommer domstolens besked om Vallos fall tas upp.

Amnesty International har, liksom EU-parlamentet, kritiserat Sverige för behandlingen av Osmo Vallo
Bli den första att tycka till!
NyhetArbetstagarna vid migrationsdomstolarna måste få en acceptabel arbetsmiljö med rimlig arbetsbelastning. Skjut till mera pengar, kräver ST och Saco-S i en gemensam skrivelse till socialförsäkringsutskottet.
KronofogdenNyhetKronofogden har fått ett extra anslag på 65 miljoner kronor för att öka indrivningen riktad mot kriminellas lyxvaror, uppger SVT. Avsikten är bland annat att fler brottsoffer ska få ut sina skadestånd.
ArbetsförmedlingenNyhetNär arbetslösa tvingas åka till grannkommunen för att söka jobb kan det ses som en arbetsmarknadspolitisk insats, tycker Arbetsförmedlingens chef Mikael Sjöberg i en intervju med Arbetet.
TillitsreformenFördjupningFör fem år sedan aviserade regeringen en ”tillitsreform” som utlovade större frihet och en minskad administ­rativ börda för offentlig­anställda. Men kritiker varnar för att förändringen kan bli kosmetisk, och facken tycks stå vid sidan om.

Läs mer

Dansk reform med förhinder

ArbetsmarknadNyhetDet är stora skillnader mellan nyanländas etablering i Arbetsförmedlingens regi, konstaterar Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, i en studie. Nyanlända män klarar sig dubbelt så bra som nyanlända kvinnor.
SWEDAVIANyhetEn man utan svenskt arbetstillstånd och en efterlyst man har jobbat på Arlanda flygplats, trots att de båda har säkerhetsprövats, enligt Aftonbladet. ”Jag har inte fått någon mer information än att ingen av dem är anställd av Swedavia”, säger STs sektionsordförande Mikael Nordenståhl till Publikt.
POLISENNyhetCivilanställda som går den särskilda polisutbildningen ska ha aspiranttjänstgöring i ett halvår, föreslår regeringen i en promemoria. Remissinstanserna är överlag positiva till förslaget, men akademikerförbunden vill se en mer flexibel utbildningsmodell, visar Publikts genomgång av remissvaren.
StatsförvaltningNyhetDet finns stora brister i ledning och styrning av verksamheten vid Nationalmuseum, konstaterar Statskontoret efter en analys. Myndigheten behöver en omstart för att kunna genomföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt.
SpårtrafikenNyhetTrafikverket får regeringens uppdrag att upprätta en långsiktig plan för att underhålla järnvägen. Bakom beslutet ligger att brister i underhåll påverkar tillförlitligheten i järnvägstrafiken.
STATISTISKA CENTRALBYRÅNNyhetArbetslösheten för september i år skrivs ned med 1,1 procentenheter, efter att Statistiska centralbyrån, SCB, uppmärksammat felaktigheter i det externa konsultföretaget Evrys insamlade data. Men Evry vill i dagsläget inte säga att företaget gjort fel, enligt Svenska Dagbladet.
MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAPNyhetI september hoppade företagshälsovården av sitt uppdrag på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak. Samtidigt sade skyddsombudet upp sig. Nu har man utsett ett nytt skyddsombud och anlitat ett nytt företag för att kartlägga arbetsmiljön. ”Det är klart att det som har varit har påverkat”, säger nya skyddsombudet Håkan Åhlenius till Publikt.
POLISENNyhetAtt civilanställda inom Polisen ska få använda sig av den logga som poliser har på uniformen är en fråga som ST har drivit en tid. Arbetsgivaren närmar sig nu ett beslut. ”Vi har en positiv inställning till det”, säger Tomas Rosenberg, chef på myndighetens HR-avdelning, till Publikt.
SCBNyhetStatistiska centralbyråns generaldirektör Joakim Stymne kallas till riksdagens finansutskott för att förklara turerna kring de missvisande siffrorna i myndighetens arbetskraftsundersökningar.
StatsförvaltningNyhetArbetsgivarverket har tagit fram två nya webbutbildningar för ledare och medarbetare i staten. Utbildningarna är tillgängliga för alla på myndighetens webbplats.
DomstolarnaNyhetDet har blivit vanligare att människor försöker smuggla med sig knivar och andra vapen in i domstolarna. För ordningsvakterna innebär det en alltmer hotfull arbetsmiljö. ”Det är klart att det känns obehagligt ibland”, säger Jenny Fällström, ordningsvakt vid Södertörns tingsrätt.
UPPHANDLINGSMYNDIGHETENNyhetLiten, men smart och modern. Så beskrivs Upphandlingsmyndigheten i juryns motivering till priset som Sveriges modernaste myndighet.
SPÅRTRAFIKENNyhetNär en lokförare vid Green Cargo nyligen avled i en arbetsplatsolycka i Piteå var det den tredje dödsolyckan på två år inom bolaget. STs sektionsordförande Kenth Bergqvist kan inte uttala sig om orsaken till olyckan, men konstaterar att generellt sett är stress en riskfaktor som kan leda till olyckor: ”Man måste titta på vår schemaläggning och se över kollektivavtalet kring arbetstider”, säger han till Publikt.
AssistansNyhetI ett brev till regeringen begär Försäkringskassan att lagen ska skärpas, för att det ska blir möjligt för myndigheten att stoppa blufföretag från att få ut assistansersättning.
A-kassaNyhetDet finns flera blindskär för a-kassorna när det gäller att hantera a-kassa i samband med studier. Det framgår av IAFs granskning av hur a-kassorna sköter arbetslöshetsersättning till personer som studerar.
ArbetsförmedlingenNyhetFlera partier i riksdagen har börjat samla sig i ett motstånd mot reformeringen av Arbetsförmedlingen. Enligt Expressen är en majoritet emot den snabba tidsplanen för förändringarna.
SCBNyhetCivilminister Lena Micko, S, har kallat till sig Statistiska centralbyråns, SCBs, generaldirektör Joakim Stymne. Samtalet ska handla om det externa konsultföretaget Evrys felaktiga datainsamling, som orsakat fel i arbetslöshetsstatistiken, skriver Aftonbladet.
ArbetsmarknadNyhetRegeringen måste stoppa EUs planer på en europeisk minimilön, kräver Karl-Petter Thorwaldsson, LO, Martin Linder, PTK, och Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv, i en gemensam debattartikel. "Kollektivavtalsmodellen riskerar att på sikt ersättas av en från Bryssel statligt styrd arbetsmarknadsmodell", skriver partsföreträdarna.
ArbetslivNyhetEn del människor drivs av att lära sig nytt, medan andra mer vill prestera och vara bäst. I arbetslivet tycks de som fokuserar på att bemästra uppgifter klara sig bäst, enligt organisationsforskaren Christina Nerstad vid universitetet Oslomet.
ArbetsrättNyhetDet finns stora luckor i reglerna för offentliganställdas bisysslor, enligt en studie som genomförts av Statskontoret. Dagens reglering är komplex och svårtolkad, skriver Statskontoret.