Experter tror EU-förslag kan hota källskyddet
Den grundlagsskyddade meddelarfriheten och källskyddet riskerar att hamna i kläm av ett nytt EU-förslag om skyndsam utlämning av e-bevisning till andra medlemsländer. Det säger experter till Europaportalen. Regeringen röstade ja till förslaget som blev en kompromiss.
I december röstade EUs justitieministrar om ett förslag som ska förkorta tiden för brottsbekämpande myndigheter att få ut så kallade e-bevis från ett internetföretag i ett annat EU-land. Med e-bevis menas digitalt sparad information om hur någon exempelvis ringt, mejlat eller messat samt innehållet i samtal och meddelanden. Tidsvinsten uppstår genom att enskilda företag – och inte ansvariga myndigheter – ska fatta beslut om att lämna ut e-bevis till EU-länder, skriver Europaportalen.
Flera experter för nu fram kritik mot att förslaget hotar skyddet för svenska journalisters källor och den svenska meddelarfriheten.
Daniel Westman, expert på dataskyddsfrågor, säger till Europaportalen att meddelarfriheten kan spricka om förslaget blir verklighet. Detta eftersom ett medlemsland kan få ut uppgifter om vem som kommunicerat med en journalist utan att Sverige får information om det.
Även Nils Funcke, yttrande- och tryckfrihetsexpert, säger till Europaportalen att källskyddet och andra grundlagsfästa rättigheter äventyras med nuvarande förslag.
Men efter att riksdagens EU-nämnd behandlat frågan i november, en vecka innan ministeromröstningen, uppgav justitieminister Morgan Johansson, S, för Europaportalen att risken för att bolagen skulle hamna i grundlagskonflikter var löst.
”När det finns en sådan risk ska medlemsstaten kunna sätta stopp”, sade han.
Det skulle bli möjligt genom att ett EU-land notifierar ansvarig myndighet när man begär ut känsliga uppgifter från ett svenskt internetföretag.
Men när ministeromröstningen genomfördes 7 december antogs en kompromiss som innebär att bara vissa informationskanaler skyddas på detta sätt, som samtal och sms. När det gäller abonnemangsuppgifter, trafikdata, eller transaktionsdata har andra EU-länder ingen skyldighet att uppmärksamma svenska myndigheter.
Kompromissen förutsätter att alla EU-länder har kännedomen om tillämpningen av svenska grundlagar och vad som i sammanhanget kan vara känsliga uppgifter – exempelvis när det gäller skyddet för svenska journalisters källor och individers meddelarfrihet, skriver Europaportalen.
Nu ska förslaget behandlas i Europaparlamentet och ministerrådet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.